Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och då för att i sista hand användas såsom ett
påtryckningsmedel, som ett politiskt schackdrag mot S:t
Petersburg. Men detta lärde Ryssland att Sverige var
en opålitlig granne, som vid första tillfälle och utan
orsak afföll från en trogen bundsförvant för att kasta
sig i armarna på nationer, till hvilka det ej stod i
ringaste skyldskap. »Jag irrar mig nog ej heller»,
fortsätter författaren, som härvid utan att veta det
verificerar spådomen 1855 i Times om de eventuella
följderna för Sverige, därest det sällade sig till
västmakterna, »om jag säger att det tvingade Ryssland att ha
ögonen skarpare riktade på Sverige och födde tanken
på att vid läglig tidpunkt assimilera en stat med
så tydligt fientliga tendenser och belägen så nära
S:t Petersburg».
Efter att därpå hafva stannat vid de svensk-norska
sympatierna 1862—63 »för en så moraliskt rutten
nation som Polen», hvilka sympatier identifieras med
1855 års rysshat och förklaras hafva skapat en fara
för vår frihet, vårt land och vårt folk, om än hämden
hittills uteblifvit, öfvergår författaren till en granskning
af de skandinaviska folkens ställning till finska frågan
sådan denna gestaltat sig efter ryske kejsarens
grundlagsmanifest af den 15 februari 1899. Han ser i detta
manifest intet grundlagsvidrigt, det var blott en
sondering af storfurstendömet Finlands riksenhetliga halt och,
säger han, »först då denna icke bestod profvet, började
homogenitetsarbetet». Ur våra tidningars uttalanden
härom hämtar han lätt bevis för vårt alltjämt
fortlefvande rysshat: han känner antagligen icke i huru hög
grad vår svenska tryckfrihet fattats såsom frihet från
allt tryck, äfven af det som klok själfbehärskning och
internationell belefvenhet ålägger den, som genom
handhafvandet af det offentliga ordet uppträder såsom sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
