Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glädje är ock ett fullkomligt passivt
tillstånd, der det inre animala och psychiska
lifvet, jeinnt och harmoniskt fullgöra sina
förrättningar; ett inre välmående, uttryckt
genom en hvilande lätt och bequäm ställning.
— Andra graden af glädje är vänskap, och
den tredje är kärlek. Den första är det
religiösa tillståndet, ej syftande åt något utom-,
varande föremål, utan, som concentreradt
inom sig sjelf, äger en inre fred. — De
andra begge hafva ett bestämdt föremål, mot
hvilket de vända sig och förkroppsliga sig
derföre mera genom åtbörd.
Fingrarnas enskildta karakter.
l:o Tummen: beteknar fasthet och be-
stämdhet, (derföre svarar han i kraft mot
alla de fyra öfriga fingrarna och måste
hopbinda dem vid en stark hopknytning
i handen). Har handen något att föra;
binder tummen pek- och långfingret;
knytes tomma handen binder han äfven
ringfingret *).
2:o Pekfingret: är undervisande, och syftar
bestämdt åt ett visst föremål. —
, *) Tummen fick blott 2 leder; fingrarna 3;
ty tummen, genom sin korta häfslång, måste
antingen motarbeta fingrarna eller också, genom
sin anläggning öfver fingrarna, lijelpa dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
