Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den israelitiska litteraturen före hellenismen
- Inledning
- Egyptisk, aramäisk och babylonisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING
EGYPTISK, ARAMÄISK O. BABYLONISK LITTERATUR
Av de äldre orientaliska litteraturerna känner man —
utom kinesernas, indernas och persernas — egentligen blott
den israelitiska, således en litteratur, som utbildats av ett
litet, obetydligt folk, men som dock fått en världshistorisk
betydelse, jämförlig med den helleniska. Att den var i hög
grad originell, måste utan vidare erkännas, men i vad mån
den påverkats av de närliggande folken, undandrager sig
tills vidare vår kännedom, då vi endast hava en ytterst
fragmentarisk kunskap om dessa litteraturområden.
Den egyptiska litteraturen tyckes mindre, än man kunnat
vänta, hava påverkat den israelitiska, ty trots egypternas
höga ståndpunkt i materiell och konstnärlig, religiös och
social kultur, voro de knappt något litterärt intresserat folk.
Hade så varit, skulle säkerligen de så talrika papyrusfynden
hava i detta avseende varit mera givande. Att döma av
dessa fynd voro egypterna företrädesvis, vad skönlitteraturen
angår, roade av vishetsdikter och sagor — alldeles som deras
nu levande ättlingar — och av dessa sagor erbjuder en, om de
bägge bröderna, så pass stora likheter med berättelsen om Josef,
att ett samband är antagligt. Även Herodotos berättar flera
egyptiska sagor — bl. a. den äldsta kända mästertjuvssagan
(“Rhampsenits torn“) — och andra, såsom den äldsta formen
av Cendrillonsagan, möta oss hos andra antika författare.
Men i något egentligt beroende av den egyptiska litteraturen
tyckas israeliterna ej hava stått.
Större betydelse hade nog den syriska eller aramäiska
litteraturen. Men frånser man inskrifterna, är denna, vad
den förkristna tiden beträffar, så gott som förlorad.
Antagligt är dock, att denna aramäiska litteratur varit både
rik och betydande samt även påverkat israeliterna — vi
skola ju erinra oss, att aramäiskan efter exilens slut blev
också Palestinas språk, och att den under den persiska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0024.html
