Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Homeros - Den förhomeriska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stad tyckes nämligen hava existerat, i runt tal,
1500—1200 f. K., och även den har våldsamt förstörts.
Redan den bronsålderskultur, som möter oss i den andra
staden, var utbredd över ett mycket stort område och nådde
å den ena sidan ned till Cypern, under det att några i
Troja funna bärnstenspärlor vittna om handelsförbindelserna
med norden. Men denna trojanska kulturutveckling avbröts
för en tid, och i dess ställe flyttade sig med det nya
årtusendet — 1000-talet — kulturens centrum till Kreta, där
civilisationen för övrigt kan följas lika långt tillbaka som i
Troja. Den här gjorda upptäckten av konungapalatsen i
Knossos och Phaistos hör till de underbaraste och mest
överraskande i världshistorien. Vi möta här en oerhörd lyx,
en konstskicklighet och en smak, till vilken vi först under
den helleniska konstens blomstring mer än ett årtusende
senare finna någon motsvarighet, ty denna så högt
utvecklade kultur börjar redan omkring 2000 f. K., når sin högsta
blomstring omkring 1700 samt varar till omkring 900.
I likhet med städerna på den trojanska kullen hava även
de kretiska palatsen förstörts och återuppbyggts, och
Kretschmer sätter dessa perioder i samband med de olika grekiska
stammarnas uppträdande på fastlandet och på Kreta. Först
hava vi den s. k. Kamares-tiden (2000 till 1800 à 1700),
då bebyggarne utgjordes av förgrekiska eteokreter. Den
andra perioden (1800 à 1700 till 1500 à 1400) motsvarar
den s. k. ungmykenska tiden i Grekland och inledes enligt
Kretschmers hypotes med en ionisk erövring. Den tredje
perioden, glansperioden (1500 à 1400 till 1200), är den
akhaiska och motsvarar den högmykenska på fastlandet,
under det att förfallet (1200—900) framkallas av den doriska
erövringen och har på fastlandet sin motsvarighet i den
senmykenska stilen.
Den grekiska halvön var under äldre tider, såsom det
förefaller, mera oberörd av denna höga s. k. minoiska
civilisation, och först på 1500-talet f. K. började den också
här att kraftigt utvecklas. Rester av denna minoiska kultur
möta vi nämligen särskilt i de praktfulla härskarpalatsen i
Mykene, i Tiryns och i Trojas “sjätte“ stad, ehuru man även
där märker, att greker och trojaner i konstnärlig smak och
förmåga vida stodo tillbaka för läromästarne. Denna
blomstring skulle således sammanfalla med den akhaiska perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
