Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den grekiska litteraturen före hellenismen
- Den attiska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN ATTISKA TIDEN
Perserkrigen bilda den stora vändpunkten i Greklands
historia, och nu inträder blomstringstiden — en kultur så
hög, att mänskligheten sedermera knappast sett dess like.
Den grekiska konsten utvecklar sig nu i hela sin enastående,
harmoniska skönhet, i arkitektur, i plastik, troligen ock i
måleri, inom filosofien uppföra Platon och Aristoteles
tankebyggnader, som mer än två årtusenden behärskat det högre
mänskliga själslivet, under denna tid icke blott skapas den
antika historieskrivningen och retoriken, utan de nå ock
sin högsta fulländning, och det är under denna tid, som
det grekiska dramat födes — och dör. Hela denna
utveckling är, i stort sett, knuten till en enda stad, till Aten,
särskilt litteraturen, som nu blir attisk, liksom den förut
varit ionisk, och med en viss rätt, ty i kampen mot perserna
hade Aten stått i främsta ledet. På 600-talet hade staden varit
ett ganska oansenligt samhälle, som i makt stått tillbaka
för de ej vidare betydande grannarna Megara, Salamis och
Eleusis, och det var först segern vid Salamis, som gjorde
Aten till den främsta grekiska staten. Någon jättestad blev
Aten dock aldrig. På Perikles’ tid beräknar man, att hela
Attika — således både staden och landsbygden — haft en
borgerlig befolkning av omkring 170,000 män, kvinnor och
barn, till vilka bör läggas ett antal av vid pass 150,000
slavar. Husen i Aten voro visserligen många, omkring
10,000, men små och oansenliga samt blott beräknade för
en enda familj. Blomstringstiden var kort, knappt två
århundraden — i runt tal 500—300 f. Kr. — och med den
hellenistiska perioden sjunker segraren vid Salamis ned till
en liten fredlig universitetsstad, som endast lever på sina
stora minnen.
Den grekiska hjältedikten hade utvecklats på 800- och
700-talet; 600- och 500-talen hade varit elegiens och
lyrikens tid. 400-talet var däremot dramats, tragediens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0107.html
