- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
124

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Den folkliga berättelsen - Sagans historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gud såsom hjälte. Sagan om Tor, som om natten sover i
jättens handske, som han tror vara en stuga, är icke någon
myt, utan en vanlig folksaga, och så äro ock en mängd
grekiska “myter“. Fenomenet är alldeles identiskt med ett
annat, som också möter oss inom folktraditionen, då en
berömd historisk person göres till hjälte i en diktad berättelse,
t. ex. i en saga, som i Norge berättades om Harald
Hårfager, i Tyskland om Karl den store, i Brittanien om
Vortigern samt i senare tid om Valdemar den store, Valdemar
Atterdag samt t. o. m. om den saksiske kurfursten Johann
Georg IV.

Vida bättre grundad är den andra teorien, som 1859
framställdes — visserligen icke utan äldre föregångare —
av den lärde tyske indologen Benfey i hans upplaga av
den indiska sagosamlingen Pantschatantra. Enligt hans
mening äro sagorna alls icke gamla myter, utan de hava i
historisk tid vandrat från Indien till Europa. Och för att
förklara denna spridning uppställde han en annan teori, som
haft en stor betydelse. De buddhaistiska predikanterna hade
för vana att medels exempel belysa sina satser, och dessa
exempel lånade de från de stora indiska sagosamlingarna.
Genom dessa predikanters missionsverksamhet spredo sig de
indiska sagostoffen till Mongoliet, och då mongolerna under
medeltiden gjorde sig till herrar över Ryssland, följde dessa
sagor med dem samt spredo sig från det östra Europa till
det västra. Men även på en annan väg nådde de Europa.
De indiska sagosamlingarna översattes till arabiska och dessa
åter genom åtskilliga mellanled till latin. Dessa samlingar
åter anlitades av medeltidens kristna predikanter, och genom
dem blevo sagorna spridda över hela Europa.

När denna teori först framlades, slog den oerhört an, och
den torde fortfarande kunna betraktas såsom grundläggande
för den jämförande sagoforskningen, även om den i själva
huvudpunkten numera är övergiven. Ty den utfördes av
Benfey och hans anhängare R. Köhler med en kolossal
lärdom, och de skapade materialsamlingar av ett oskattbart värde.
Men icke dess mindre är den tydligen felaktig. De indiska
sagosamlingarna innehålla så gott som inga verkliga sagor.
En bland de få, som finnas, är den roliga berättelsen om
Vischnu som vävare — för vår tid känd genom H. C.
Andersens bearbetning, Den flygande kofferten, och Hjalmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free