- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
293

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Dramat - Det liturgiska dramat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barns dag visades det Bethlehemitiska barnamordet, på
trettondagen de tre heliga konungarnas tillbedjan, vidare
bebådelsen, uppståndelsen o. s. v. ; själva korsfästelsescenen, som
sedan blev ett så omtyckt ämne, tyckes däremot sällan hava
framställts i kyrkan, och av underverken var det blott ett,
som där dramatiserades, nämligen Lazari uppväckande.

Till en början inskränkte man sig till att blott begagna
bibelns egna ord, mer eller mindre parafraserade: sedan
ersattes denna bibelprosa med fritt uppfunna verser, till en
början sparsamt, sedan allt mera. Dessa verser sjöngos, så
att det liturgiska dramat ganska snart fick samma karaktär
som den grekiska tragedien: av ett musikdrama, ett
oratorium. Slutligen började man också i begriplighetens intresse
att inblanda vulgärspråket; ibland översattes latinet
omedelbart på franska, ibland är halva versen fransk, halva latinsk,
ibland växla latinska och franska stycken, och till sist skrives
texten helt och hållet på modernt språk d. v. s. det liturgiska
dramat
övergår till mysterium och flyttas ut ur kyrkan.
Anledningen härtill torde delvis hava varit, att dramat även med
avseende på innehållet blivit allt mer och mer profant, allt
mer och mer avlägsnat sig från den enkla bibliska
berättelsen. En annan olikhet mellan det liturgiska dramat och
mysteriet var, att det förra var ett sångdrama, det senare
ett taldrama — således även här samma utvecklingsgång
som i den grekiska tragedien. Men denna utveckling hade
börjat redan inom det yngre liturgiska dramat.

Såsom exempel kunna vi välja det på juldagen uppförda
stycket Sponsus (Brudgummen) eller parabeln om de visa
och ovisa jungfrurna. Det förekommer i flera olika
redaktioner, men den här avsedda är från 1000-talet. Stycket
är omväxlande på latin och franska. Det börjar med en
latinsk sång av den präst, som ledde julmässan; därpå
uppmanar ängeln Gabriel, på fransk vers, jungfrurna att bereda
sig på brudgummens ankomst; de fåvitska beklaga sig, att
de ej hava någon olja, de visa vägra att låna dem någon och
hänvisa dem till krämarne, men även dessa håna dem, på
nytt utbrista de i klagosånger, och så uppenbarar sig Kristus
för dem, “djävlarna gripa dem och störta dem i helvetet“
— således en ganska växlingsrik dramatisk handling, som i
ännu yngre former vidare utvecklades till en realistisk
torgscen mellan köpmännen och de oljeköpande jungfrurna m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free