- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
3

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den italienska renässansen - Allmän karaktäristik av renässansen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN ITALIENSKA RENÄSSANSEN


ALLMÄN KARAKTÄRISTIK AV RENÄSSANSEN



Den moderna uppfattningen av renässansen stammar som
bekant från den snillrike schweiziske kulturhistorikern Jacob
Burckhardt, och hans uppfattning torde, trots åtskilliga
försök att rucka på den, ännu stå fast. Alla allmänna
karaktäristiker av stora kulturrörelser måste naturligtvis bliva
mer eller mindre ensidiga, enär livets rikedom ej låter sig
inpressas i några fasta formler. Men frågan är, om man
träffat det väsentliga, och detta synes Burckhardt hava gjort.

Ordet renässans eller, på italienska, rinascità användes
äldst i teologisk bemärkelse, såsom människans pånyttfödelse
genom dopet, och först den italienske konsthistorikern Vasari
(på 1500-talet) överförde det på konsten för att beteckna
dess återuppståndelse med Cimabue efter “gotikens barbari“.
Men såsom historiskt begrepp var det länge ganska flytande,
och den moderna betydelsen fastslogs först av den franske
historikern Michelet, vilken uppfattade renässansen såsom en
stor, allmänt europeisk kulturrörelse, begränsad ej blott till
Italien, utan återkommande i alla europeiska land, i Italien
med förberedelser redan under 1100-och 1200-talen.
Renässansen var för honom icke blott “la renovation des études
de l’antiquité“, utan framför allt betecknade den “la
découverte du monde et la découverte de l’homme“.

Det var denna tanke, som Burckhardt upptog och
utvecklade med lika stor lärdom som stort skarpsinne, ehuru
blott för Italiens vidkommande. Renässansen är för honom
icke blott “antikens pånyttfödelse“, icke blott en
reproduktion av något gammalt, utan något vida mera. Det
väsentliga är just det nya, den förändrade syn, som människorna
nu få på livet, den friska, oförvillade blick, med vilken de
betrakta tillvaron. Renässansen är själva livets pånyttfödelse,
en rörelse, som icke är begränsad till blott konsten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free