Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ungrenässansen
- Chaucer och hans samtida
- Engelsk kultur under 1300-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CHAUCER OCH HANS SAMTIDA
ENGELSK KULTUR UNDER 1300-TALET
Ungrenässansen är en uteslutande italiensk företeelse, och
under 1300-talet sprider sig denna rörelse icke till landen
norr om alperna. Men ett undantag finnes dock, och det är
England, som visserligen ända till 1500-talets början förblev
i det närmaste oberört av den från Petrarca utgående
humanismen, men där man dock finner en renässans, som i mycket
erinrar om Boccaccio samt delvis även ansluter sig till honom.
Den blev av mycket kort varaktighet — endast en trettio
år — och återfallet till medeltiden blev här vida radikalare
än i Italien, enär den humanistiska underströmning här
saknades, som i Petrarcas hemland förband hans århundrade
med 1500-talet.
Kulturförhållandena i Italien och England vid denna tid
förefalla vid första blicken ej vidare likartade, men
undersöker man saken närmare, finner man dock vissa
överensstämmelser. Den italienska renässansen sammanhänger otvivelaktigt
med uppkomsten av ett italienskt litteraturspråk och en italiensk
nationalitet. Samma företeelse möter oss nu i England. Under
denna tid — mellan den ursprungligen normandiska
konungamaktens nederlag i slaget vid Lewes 1264 och engelsmännens
seger över fransmännen vid Crécy 1346 — sammansmälte
angelsaksiskan och franskan till ett blandspråk, engelskan,
som nu i Chaucer får sin förste store skald, liksom italienarne
fått sin i Dante, och under samma tid gå också saksare och
normander upp i en ny enhet: det engelska folket. De
stora nationella framgångarna under Edward III, mot walesare,
skottar och fransmän fyllde folket med en segerkänsla, som
tog sig ett uttryck i dikten. Under samma tid tyckes
borgarklassen kraftigt hava utvecklats, och det var denna klass,
som nu blev litteraturens bärare — här liksom i Italien.
Men å andra sidan blev detta uppsving av kort varaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0097.html
