Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senrenässansen
- Italiens litteratur
- Dramat under Cinquecento
- Commedia Erudita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
COMMEDIA ERUDITA
Större intresse ägnade man åt komedien, som ju också
mera ligger för det italienska lynnet, och här bryta sig,
ofta inom samma drama, flera olika stilar mot varandra.
Minst betydde den rent antikiserande komedien — såsom
Trissinos I Simillimi — och vida mera den novellkomedi,
som utbildats redan under högrenässansen. Men båda blandas
ofta med varandra, och de flesta av denna tids italienska
lustspel stå mitt emellan de bägge typerna. Huvudvikten
lades i Italien alldeles avgjort på intrigen, och denna intrig
lånade författarne än från den nyattiska komedien, än från
novellen samt blandade förvecklingarna om varandra. Vid
sannolikheten fäste man ganska ringa vikt och nästan ännu
mindre vid karaktärsteckningen, utan rörde sig mest med
typer av ungefär samma art som hos Plautus och Terentius.
Även scenen var i allmänhet den antika komediens d. v. s.
en gata, vid vilken “grannarnas hus“ voro belägna, och
denna scen hade ju onekligen sina företräden. På gatan
hade alla de handlande lätt att träffas, gatan såsom
konversations- och affärsplats är också mera vanlig i Italien än
i norden, och att valet av en dylik scen ibland ledde till
orimligheter, tog man ej så noga — dessa voro ju i varje
fall ej värre än på den medeltida skådebanan, där samma
scen fick föreställa en mängd olika orter. Snarare bör denna
renässansscen betraktas såsom en under antikt inflytande
gjord förbättring av medeltidens, där de handlande
uppträdde på ett neutralt rum framför de olika “mansions“,
vilka här motsvaras av “grannarnas hus“. En reminiscens
av den plautinska komedien är också den ledande ställning,
som den förslagne tjänaren intager, likaså den ringa betydelse,
som kvinnorollerna ännu hava. Erotiken är, såsom i det
nyattiska dramat och den italienska novellen, rent sensuell,
och sonetternas serafiska erotik har här ej avsatt några spår.
Estetiskt äro dessa förvecklingsstycken ej vidare framstående,
men det oaktat fingo de stor betydelse för det franska
lustspelets utbildning, och även så stora författare som Molière
lånade ganska flitigt från denna italienska repertoar.
Att uppräkna namnen på de italienska komediförfattarne
under denna tid, tjänar till intet. De enda, som vi kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0339.html
