Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Frankrikes litteratur - Den nya estetiken - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterbildat Sannazaro, vidare hade Tassos Aminta och
Guarinos Pastor Fido överflyttats till franska, och 1578 och
1582 kläddes slutligen Montemajors Diana i fransk dräkt.
Kort därefter följde den första, mera betydande franska
herderomanen, Honoré d’Urfés Astrée, vars två första delar
trycktes 1610; under författarens livstid följde ytterligare
en tredje och efter hans död ännu två delar, av vilka den
sista dock troligen icke är av honom utan av hans vän och
sekreterare, ehuru väl efter d’Urfés utkast. Få romaner
hava haft en så exempellös framgång. Den lästes överallt,
dess hjälte Celadon blev typen för den noble, försynte älskaren,
och den moral, som predikades, blev överallt lag —
visserligen blott officiellt, ty i praktiken föredrog man att
tillämpa mindre rigorösa principer. Men å den andra sidan
kan man förstå detta svärmeri för det oskuldsfulla
herdelivet. Efter religionskrigens blodsorgier var man grundligt
trött och längtade efter frid. Av politik hade man fått
nog, och i stället älskade man att drömma sig tillbaka till
detta Arcadien, som alltid hägrat för mänskligheten efter de
stora olycksperioderna. Det var detta behov Astrée
tillgodosåg. D’Urfé, vilken förut såsom katolik kämpat mot Henrik
IV, dedicerade dock sitt arbete till konungen, och i
dedikationen yttrade han om detta: “C’est un enfant que la paix
a fait naistre“. Därav förklaras också till en god del dess
popularitet. Romanen var i själva verket en hyllning åt
det nya, starka och fridskapande konungadöme, som Henrik
IV upprättat, ur den synpunkten en motsvarighet till
Vergilius’ Bucolicon.
Astrée är liksom Sidney’s tidigare, men då ännu i
Frankrike ej bekanta Arcadia en blandning av Amadis- och
herderoman, ehuru de båda elementen, lika litet som hos Sidney,
organiskt sammansmälts; här är det heroiska elementet
betydligt mindre framträdande än hos Sidney. Händelsen
spelar i d’Urfés egen hembygd, La Batie ej långt från Lyon,
och tilldrager sig i forntiden. Över det samhälle, som här
skildras, härskar drottning Amasis, omgiven av nymfer, druider
och tappra riddare, som äro sina damer lika hängivna som
någonsin hjältarne i romans bretons. Den skönaste av dessa
damer var dock drottningens dotter prinsessan Galathea.
Men i en undangömd dal vid floden Lignon bor ett oskyldigt
herdefolk, vars högsta lag är att vara den kyska, pastorala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
