Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Spenser och hans skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Les Bergeries, och samtidigt hade den italienska och spanska
herdediktningen blivit bekant i England. Med Spensers
eklogsamling hade man för första gången fått en dikt, som
var bildad i noga anslutning till antiken och som således
visade, att det engelska språket var mäktigt att giva uttryck
åt de högsta poetiska idéer. I dessa dikter diskuterade
Spenser ock de kulturfrågor, som då sysselsatte samtiden
och diskuterade dem på detta förblommerade sätt, som så
tilltalade renässansen. Slutligen röjer han redan här den
verskonst, som sedan i hans stora epos utvecklar sig i hela sin
melodiska skönhet.
Redan nu var han sysselsatt också med sin stora dikt
Fairy Queen, men innan han hunnit utarbeta den, kastades
han in på en ny levnadsbana. Förmodligen blev han av
Leicester eller Sidney rekommenderad hos lord Grey of
Wilton, vilken på sommaren 1580 reste över till Irland
såsom lord-deputy eller vicekonung för att återställa
ordningen på den gröna ön, där just Desmonds stora uppror
brutit ut. Såsom sekreterare medtog han Spenser, men det
är tydligt, att denne ej fick arbeta blott med pennan i hand
utan ock gripa till svärdet och musköten. Ty sådana voro
tiderna, och i ett betyg, som Spenser sedermera erhöll,
säges han vara icke blott en lärd man, utan även skicklig
och erfaren såsom krigare. Till Irland kommo Spenser och
de andra engelsmännen såsom spanska conquistadorer till
Amerika i syfte att plundra och rikta sig, och de
behandlade irländarne ungefär som spanjorerna behandlade indianerna.
Någon känsla för deras rättigheter hade Spenser icke, lika
litet som den stränge lord Grey, vilken han beundrade
såsom typen för en äkta riddare, “the knight of justice“ i
hans Fairy Queen. Irländarne voro för honom ett
upproriskt pack, katoliker och i förbund med arvfienden Spanien,
och mot dem voro alla medel tillåtna. “Om helvetet vore
öppnat och alla onda andar lössläppta — skrev en
engelsman — “kunde de ej vara värre än dessa irländska hundar,
vilka äro värre än hundar, ty dessa handla blott enligt sin
natur, men irländarne beteckna mänsklighetens urartning“.
I viss mån hade han rätt, ty irländarne voro barbariskt
grymma. Men lord Grey förstod att i detta fall giva svar
på tal. “Om“, — skrev han till drottningen — “infångandet
av några kor och avrättningar av lymlar vore saker värda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
