Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Spenser och hans skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och röverierna, ej hava lämnat det ringaste spår efter sig,
utan i stället rör sig Spenser på idealitetens mest serena
höjder. Och dock speglar dikten denna strid på det sätt,
som för Spensers temperament var möjligt. Då den första
canton börjar, befinna vi oss i en skog, och genom denna
drager “riddaren med det röda korset“ fram. Vid hans sida
rider en dam, och bakom dem följer en dvärg. Mörkret
breder ut sig, en rasande regnstorm uppstår, och de resande
söka då skydd i en tät lund. Men överallt kring dem lura
försåten, och snart befinner sig riddaren i strid med ett
väldigt odjur. Vi behöva ej fullfölja referatet längre, ty
utan svårighet upptäcka vi reminiscenserna från roman
breton, men också reflexerna av de engelska lyckoriddarnas
liv i Irland. Strax efter Spensers ankomst till Irland lockades
de engelska trupperna in i ett bergspass, där de kringrändes
av irländarna, som från ett bakhåll föllo över dem och
nedhöggo de flesta. Och så gick det ofta till. Engelsmannen,
som färdades fram i Irland, måste ständigt vara på sin vakt
för att undgå förräderi och övervåld, och i den punkten
liknade han helt visst “riddaren med det röda korset“.
Men han gjorde det ock i ett annat fall, ty liksom de
spanjorer, som stridde mot indianerna, ej kände sig såsom
rövare utan såsom korsriddare, vilka kommit att utbreda
den sanna tron bland den nya världens hedningar, så kände
sig också engelsmännen i Irland såsom kristendomens
vapendragare mot falskheten, hyckleriet och vantron, representerade
av Roms och Antikrists anhängare. Och det är detta
föreställningssätt, som ligger bakom Fairy Queen. Det hela är
en utförd allegori av protestantismens kamp mot katolicismen,
det ideala uttrycket för den i verkligheten så föga ideala
kampen om Irland.
Sin dikt hade Spenser påbörjat redan 1579 eller förut,
men detta första utkast var säkerligen alldeles olika den
dikt, som vi nu känna och som ganska säkert uppstått
väsentligen under intrycket av Tassos Gerusalemme liberata,
som utkommit först 1580. Vid mitten av samma årtionde var
Fairy Queen emellertid så pass färdig, att Spenser då kunde
redogöra för planen för en annan engelsk skald i Irland
och även visa denne några utarbetade partier. Att den
överhuvud blev utgiven var den bekante sjöhjälten Sir
Walter Raleigh’s förtjänst. Han hade erhållit några irländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
