Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i krigiska idrotter förfarne prinsar, Pyrocles och Musidorus,
som förälska sig i Basilius’ båda döttrar. Musidorus
förkläder sig till herde, Pyrocles till kvinna, äventyr och
krigståg korsa varandra, skendöda stå upp till liv, hjältarna skola
just avrättas, då i det kritiska ögonblicket den räddande
upplösningen kommer. Romanen är således närmast byggd
såsom de grekiska, och Musidorus’ herdeliv hos den stollige
herden Dametas samt dennes hustru och dotter är snarare
en episod, som Sidney för övrigt — med föga framgång —
sökt giva en komisk karaktär.
Emellertid slog romanen oerhört an och framkallade även
efterbildningar, bland dem av Greene i romanen Menaphon.
Den mest betydande var dock den, som på 1600-talet skrevs
av skotten Barclay. Enligt uppgift hade han av Jacob I
fått i uppdrag att översätta Sidney’s roman till latin, men
ville visa, att han själv kunde skriva en bättre, och så
författade han Argenis, som trycktes på latin 1621. Därmed
inleddes på sätt och vis en ny roman — den politiska,
som på grund av det internationella språk, varpå den var
avfattad, fick en stor inverkan på hela Europa och
översattes på de flesta språk, även svenska. På tyska
överflyttades den av Opitz och blev icke utan inverkan på den
andra schlesiska skolans roman, liksom den ock haft betydelse
för Fénélons pedagogiskt-politiska roman Télémaque. Också
i Mörks Adalrik och Göthilda spelar Argenis in. Handlingen
är i samma stil som i Arcadia. Romanen är “heroisk“,
fylld av krigiska förvecklingar, och herdarne spela här ingen
roll. Men i ett avseende liknar Argenis renässansens
pastorala diktning. Det hela är en — för oss visserligen mycket
dunkel — allegori av ligans krig i Frankrike, en av
hjältarna betecknar Henrik III, en annan Henrik IV, Argenis
själv den legitima successionsrätten o. s. v., och det var på
tydandet av dessa gåtor, som samtiden prövade sitt
skarpsinne. Och därtill är boken fylld av långa politiska
resonnemang, i vilka författaren visar sig såsom en fanatisk
anhängare av den absoluta envåldsmakten. För Frankrike,
där författaren vistades en god del av sitt liv, fick boken
större betydelse än för England, och i Mademoiselle de
Scudérys romaner kommer uppslaget åter till heders; även
de giva i förstucken form en tidshistoria och en skildring
av de ledande personligheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
