Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur
- Den vetenskapliga kulturen
- Filosofien
- Spinoza
- Leibniz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stämplades det i stället såsom en ateismens villolära, och
lika litet förstod Voltaires släkte denna så djupt religiösa
tankebyggnad. Trots sin rationalistiska form var
spinozismen dock innerst romantik, och betydelse fingo de här
nedlagda tankefermenten först, när under 1700-talet nya,
romantiska strömningar började bryta sig mot klassicitetens
rationalism.
LEIBNIZ
Om karaktärens storhet tages såsom måttstock, var
Leibniz en liten man i jämförelse med den enkle glassliparen
från Amsterdam. Han var en elegant världsman, trots sin
lärdom utan något bokdamm, men icke utan fåfänga, svag
för utmärkelser och social ställning. Och dock var även
han en vetenskapens heros, ett bland de mest omfattande
och mångsidiga snillen, som funnits, världshistoriens kanske
siste store polyhistor, vars vetande omfattade matematik,
filosofi, historia, kemi, mekanik, geologi och juridik, och som
på alla dessa områden gjort betydande insatser, dessutom
en politiskt intresserad man, som brann av begär att bliva
en ledande statsman, till sist en organisatör av vetenskapen,
som var outtröttlig i att skapa akademier och lärda
tidskrifter för en samverkan mellan Europas vetenskapsmän. Men
i denna oerhörda mångsidighet låg en fara, som Leibniz
icke helt kunde undgå. Såsom praktisk politiker var han
för mycket teoretisk vetenskapsman, lyckades heller aldrig
förvärva sig något inflytande, och hans projekt — att
avlägsna den franska faran för Tyskland genom att locka
Frankrike till en expedition till Egypten, att åstadkomma
en union mellan den protestantiska och den katolska kyrkan
m. m. — voro i själva verket så pass fantastiska, att de
ej kunde genomföras. Även inom de olika vetenskaperna
hade Leibniz nog åstadkommit mera, om han förstått att
koncentrera sig. Nu kom han aldrig att inom någon
vetenskap fullt utföra sina snillrika uppslag.
Leibniz hade lärda anor. Hans far var professor i Leipzig,
och där föddes sonen Gottfried Wilhelm 1646. Redan vid
blott tjugu års ålder blev han juris doktor, men en professur,
som samtidigt erbjöds honom, vägrade han att mottaga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0076.html
