Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Barocken - Voiture - De preciösa salongerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så måste ni hava dylika också i alla världsdelar. Jag har
i går inristat ert namn på ett berg, som når upp till himlen
och varifrån man kan överblicka sju konungariken. I morgon
skickar jag utmaningar till morerna i Marocco och Fez, i
vilka jag erbjuder mig att med vapen i hand försvara den
satsen, att Afrika ej frambringat någon så gudomlig varelse
som ni, men heller icke någon så grym. Efter detta har
jag, mademoiselle, intet annat att här göra än att söka upp
edra släktingar, med vilka jag skall tala om det där
giftermålet, som förr gjorde så mycket väsen av sig, och söka
att få deras samtycke, så att ingen sedan kan sätta sig emot
det. Efter vad jag förstår, äro de ett föga tillgängligt
folk, och jag lär ha svårt att få reda i dem. Man har sagt
mig, att de slagit sig ned längst in i Libyen, och att lejonen
här äro mindre ädla och stora. Men här säljer man små
lejonungar, som äro ytterst älskvärda, och i stället för spanska
handskar har jag bestämt mig för att skicka er ett halft
dussin dylika, ty jag vet, att ni skall tycka mera om dem
— och dessutom äro de billigare.“
Att skriva dylika brev är ju icke någon så betydande
kulturgärning. Men Voitures badinage är dock ett led i
det arbete på fransk stil, som utfördes av 1600-talet, och
den lille, ytlige Voiture, som kanske icke var annat än en
nätt salongspudel, var dock med om att skapa denna lätta,
spirituella prosa, i vilken Voltaire sedan skulle bliva mästaren
och som här i Sverige fick en representant i Leopold. Och
ett är säkert: ingen tysk eller svensk på 1600-talet kunde
ens tillnärmelsevis höja sig till den konversationstalang, om
vilken dessa brev vittna. Man kan ju kalla dem fadda och
innehållslösa, men bakom dem ligger dock en sällskapslivets
kultur, till vilken då endast fransmännen nått, och mer än
någon annan hade Voiture, trots alla sina brister både i
moral och smak, förmågan att få fram själva bouqueten
hos Hotel de Rambouillet under dess glansdagar, innan ännu
Julie d’Angennes blivit en gammal “precieuse“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
