Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Swift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtminstone till en början, betraktat henne mera såsom en dotter
än såsom en ung kvinna, vilken kunde bliva hans maka;
i varje fall förekommer i hans dikter och brev till henne
knappt något, som kan tolkas så, att han gjort henne några
förklaringar av annan innebörd. Och det ingick i Swifts
hela livsfilosofi att förbliva ungkarl. En familj kunde han
med de otillräckliga inkomster, han då hade, ej underhålla,
fattigdomen och näringsbekymren skulle hava gjort honom
till en ofri man, och ekonomiskt oberoende var för honom
en fordran, som han aldrig ville uppgiva. Men å andra
sidan voro de band, som fjättrade honom vid Ester Johnson,
så starka, att han ej kunde slita dem. När han flyttade
över till Laracor i Irland, förmådde han därför Ester
Johnson och hennes väninna, en Mrs Dingley, att bosätta sig i
närheten. Ester, som nu var moderlös och fått ett litet
arv, gjorde som han bad, och — efter allt att döma av
tillgivenhet för Swift — avvisade hon ett frierianbud, som
kort därefter gjordes henne. Men även Swift skrev till
friaren. I brevet förklarar han sig icke vara dennes rival,
ehuru — skriver han — han skulle föredraga Ester
framför varje annan på jorden, “så vida min ekonomi och mitt
lynne (humour) kunde tillåta mig att tänka på ett
giftermål“. Det kan väl därför knappt lida något tvivel, att han nu
såg henne med andra ögon än blott lärarens. Friaranbudet
förändrade emellertid intet i deras förhållande till varandra,
och Swift såg Ester Johnson alltid blott i en tredje persons
närvaro.
Så reste han 1707 över till England, där han, såsom vi
minnas, stannade en längre tid. Denna period av Swifts
liv känna vi bäst, tack vare hans brev till ärkebiskop King
och till Ester Johnson, Journals to Stella — ty det är under
namnet Stella hon uppträder i hans brev och dikter.
Dagboken röjer en oinskränkt förtrolighet, en varm tillgivenhet,
men direkt om kärlek förekommer ej ett ord.
I London lärde han emellertid känna en Mrs Vanhomrigh,
en rik änka, som hade en dotter på sjutton år, vilken också
hette Ester, men som i Swifts diktning döpts till Vanessa.
I en dikt, Cadenus (= Decanus d. v. s. domprosten) and
Vanessa, som han skrev till henne och som blev känd först
efter hennes död, har han skildrat deras förhållande till
varandra. Han blev även hennes lärare, och då Vanessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
