Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Le Sage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 GIL BLAS
därför av ödmjuka supplikanter, vilka kommo med sina an-
sökningar och sina tributer, och Gil Blas, som till en början
utdelat sina nådevedermälen med en viss moralisk urskillning,
blev snart fullkomligt korrumperad. Hans mutsystem började
antaga allt större proportioner, och för att uppspåra för-
mögna kunder anställde han ett särskilt biträde — Scipion,
en kvick, förslagen och som det först förefaller fullkomligt
samvetslös gamin. Affären gick också förträffligt, och Gil
Blas blev allt rikare, ehuru han av de mera feta stekarna
måste dela med sig åt hertigen själv. Men lyckan hade
icke följt med makten och rikedomen. Han blev högmodig,
pösande, med uppkomlingens alla later, otacksam mot sin
välgörare Naharro, sina gamla föräldrar ägnade han icke en
tanke, och med sina forna vänner bröt han.
Bland de tjänster, han åtagit sig för tronföljaren, var
även att bliva dennes “skaffare“, och ehuru han försåg
prinsen med en mätress, som vann dennes fulla gillande,
blev detta likväl Gil Blas’ olycka. Av en medtävlare an-
gavs saken för konungen, och Gil Blas blev — just som
han skulle gifta sig med en rik arvtagerska — häktad, förd
till Segovia och kastad i ett fångtorn. Alla övergåvo natur-
ligtvis den störtade gunstlingen — utom, egendomligt nog,
gaminen Scipion, och på åtskilliga vägar lyckades denne att
utverka hans frigivning; dock måste Gil Blas lämna Madrid.
Under sin makts dagar hade Gil Blas emellertid gjort en
god gärning, om än till en del av fåfänga. Han hade för-
skaffat sin gamle vän och välgörare Don Alfonso guvernör-
skapet över Valencia, och denne skänkte nu den forne kam-
raten en liten egendom på sitt gods, där Gil Blas och Scipion
— nu snarare såsom två vänner än såsom herre och tjänare
— beslöto att i lugn och ro tillbringa sina återstående
dagar. Olyckan hade för Gil Blas blivit en moralisk bättrings-
kur. Han hade blivit botad både för sin girighet och för
sin högfärd, han uppsöker sina gamla föräldrar, söker göra
allt gott igen, och det förefaller, som om han för alltid
skulle stanna i sin lantliga ro.
Men så kommer den stora nyheten: Filip III har slutat
sina dagar och efterträtts av Filip IV, hertigen av Lerma
har störtats och hertigen av Olivarez har blivit hans efter-
trädare. Skildringen av huru Gil Blas mottager dessa under-
rättelser är mästerlig. Själv tror han visserligen, att äre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
