Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Prévost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 4 MANON LESCAUT
Men också i ett annat avseende var han en föregångs-
man, en förelöpare till den romantik, som bröt fram först
mot århundradets slut, särskilt i England och Tyskland.
Hans Clèveland, hans Doyen de Killerine, hans Mémoires
de M. de Montcal m. fl. äro nästan i samma stil som Eugène
Sues och Xavier de Montepins beryktade skräckromaner —
massmord och kärlek, fängelsehålor och hemlighetsfulla
grottor, underjordiska valv och lönngångar, vidunderliga
brott, drömmar, spöken etc. etc. Hjältinnan i en av dessa
romaner har mördat sin far, som dödat hennes älskare, blir
mätress åt en och gift med en annan, inspärrad i ett gam-
malt slott, befriad och till sist nedstucken.
Men bakom denna vilda fantasi låg dock något, som grep
sinnena, en känsla för det hemlighetsfulla, underbara, för
en nattstämning, som slog an på den tid, som man så orätt
stämplat blott såsom den kalla förståndskulturens århund-
rade, men i vilket det dock ständigt fanns en underström
av romantik. Hos Prévost bryter denna fram med samma
styrka som en fyrtio år senare i Sturm- und Drangs roma-
ner. Men på 1730- och 1740-talen var tiden ännu ej
mogen för det romantiska genombrottet, och Prévosts ro-
maner tilldrogo sig därför ej någon större uppmärksamhet.
En dylik kom ej heller hans förnämsta arbete till del,
då det 1731 publicerades såsom det sjunde bandet i hans
Mémoires d’un homme de qualité. Dess titel var Histoire
du Chevalier de Grieux et de Manon Lescaut, och såsom
vanligt är det hjälten, des Grieux, som själv berättar sin
historia. Han tillhörde en adlig familj, var sjutton år och
skulle bliva malteserriddare. Men i Amiens, där han just
slutat sina studier, träffade han en ung flicka, Manon
Lescaut, vars utsökta grace genast grep honom med en för-
underlig makt. Hon skulle av sina föräldrar sättas i ett
kloster. Men efter blott ett kort samtal var deras öde oåter-
kalleligen bestämt: de hade lidelsefullt förälskat sig i var-
andra, i ett ögonblick övergav han alla sina framtidsplaner
och rymde med den vackra Manon till Paris, där båda i
hemlighet slogo sig ned. De hade först tänkt att lagligen
gifta sig, men i sitt kärleksrus glömde de bort detta.
Emellertid får chevalierns far veta hans uppehållsort,
låter gripa den förlorade sonen och för honom hem. Men
ej nog härmed. Av fadern får han höra, att det är Manon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
