Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Fielding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMELIA 353
motiv, likväl leddes blott av sina lidelser. I Amelia har
Fielding däremot tecknat bilden av en ädel, plikttrogen och
uppoffrande maka och moder. Båda äro till ytterlighet
fattiga, ty Booth, som med tapperhet kämpat vid försvaret
av Gibraltar, hade fått avsked, och av familjens nöd begagna
sig nu några av Booths falska vänner till att söka förföra
Amelia. Man söker därför att avlägsna Booth från England,
men då Amelia vill följa honom, slår man in på en annan
taktik, lockar honom till spel, till otrohet o. s. v. Men
tack vare Amelias rena dygd stranda dessa försök, och det
hela slutar med försoning och lycka. Booth sjunker för-
krossad till sin hustrus fötter, bekänner alla sina felsteg,
sin otrohet o. s. v. samt frågar, om hon kan förlåta honom.
Men Amelia svarar: “Jag tror varje ord du sagt. Men
jag kan icke förlåta de fel, som du begått, ty — redan
för länge sedan har jag tillgivit dig allt“.
Som man ser har humorn här fått vika för sentimentalitet,
och måhända var det detta, som gjorde, att Amelia icke
slog an på publiken, som av Fielding väntat sig något i
samma stil som Joseph Andrews och Tom Jones. Men
härtill ägde Fielding ej längre krafter. För att återvinna
sin hälsa företog han 1754 en resa till ett sydligare klimat,
till Portugal, men där slutade han sina dagar redan i oktober
samma år.
Han blev således ej femtio år gammal, hade haft ett
hårt och uppslitande liv, men han hade dock åstadkommit
ett storverk. Ty mer än någon annan kan han sägas vara
den moderna romanens fader, och det var denna roman,
som nu i England kom att ersätta dramat. Detta hade
haft sin storhetstid under Elisabeth och James, men efter
denna tid, särskilt efter restaurationen, har den engelska
litteraturen i stort sett, ända till vår tid, saknat ett drama,
som på samma gång varit folkligt och konstnärligt. Såsom
en ersättning kom nu romanen med samma väl byggda
handling och samma kraftfulla, realistiska karaktärsteckning
som i det elisabethska dramat, och det är denna roman-
diktning, som med korta avbrott fortsatt till våra dagar
och som är den engelska litteraturens storhet.
Schiick. Allmän litteraturhistoria. V. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
