Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Encyklopedien och encyklopedisterna - Encyklopedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENCYKLOPEDIENS YTTRE HISTORIA 473
bemärkt genom några översättningar. I lön erhöll han 1,200
livres om året. Meningen var, att arbetet, med planscher,
blott skulle omfatta tio volymer samt kosta 280 livres och
ytterligare 18 livres i den händelse ännu en volym skulle
behövas. Såsom så ofta visade sig beräkningen felaktig.
Ty Encyklopedien svällde ut till ett sammelverk på 17 vo-
lymer text och 11 volymer planscher — utom supplement
— samt kom att för subskribenter kosta det då oerhörda
priset av 956 livres; subskribenterna gjorde dock icke någon
dålig affär, ty 1769 såldes arbetet för 1,300 à 1,400 livres,
ehuru priset sedermera sjönk på grund av de talrika ut-
ländska eftertrycken.
Då man emellertid fruktade, att Diderots namn skulle
visa sig för litet bärande, vände man sig till D’Alembert
för att få honom till medredaktör. Han åtog sig också
uppdraget, ehuru — såsom det hette — blott för de mate-
matiska artiklarna. Av det yngre släktet var han, ehuru
blott något över trettio år gammal, den mest lysande repre-
sentanten, redan då erkänd såsom det dåtida Frankrikes
mest betydande matematiker och dessutom allmänt skattad
för sin karaktär, sin älskvärdhet och sina umgängesgåvor.
Det var också han, som författade den Discours préliminaire,
som inleder det första bandet, vilket efter flera års förbe-
redelser kom ut 1751. I denna Discours har han framlagt
programmet för det hela.
Encyklopedien skulle giva en sammanfattning av sam-
tidens hela vetande och göra alla bibliotek överflödiga utom
dem, som fackmannen behövde. Men den skulle icke såsom
medeltidens Summæ och äldre konversationslexica innehålla en
samling av heterogena notiser, utan alla fakta skulle meddelas
ur det helas synpunkt, bilda ett organiskt helt av vetande,
ungefär såsom Bacon tänkt sig i De Dignitate et Augmentis.
Och därefter gör D’Alembert en dylik uppdelning av de olika
vetenskaperna, dock mera på grundvalen av Lockes filosofi
än av Bacons — en indelning, som på sin tid visserligen
mycket beundrades, men som i våra ögon snarare vittnar
om upplysningens rationalistiska konstruktion samt dess
bristande hänsyn till verkligheten. Bakom ligger Lockes
sensualism, hela århundradets krassa utilism och dess kolar-
tro på framåtskridandet, tack vare vilken samtiden beteck-
nade den mänskliga kulturens höjdpunkt. Företalet mynnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
