Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Rousseaus liv före 1749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THÉRÈSE LE VASSEÜR 563
kantskap, som i varje fall — hur man än bedömer detta för-
hållande — fick en avgörande betydelse för hans liv. På
det hotell i Quartier latin, där han efter sin återkomst från
Venedig tog in, fanns en piga från Orléans, Thérèse Le
Vasseur. Hon var absolut okunnig och — åtminstone enligt
det samtida omdömet — dum, men Rousseau fäste sig vid
henne, och så flyttade de tillsammans: “Jag förklarade för
henne på förhand, att jag icke skulle övergiva henne, men
också att jag inte tänkte gifta mig med henne“. Men trots
allt vackert, som Rousseau i sina Confessions skriver om
henne, är det tydligt, att denna förbindelse saknade all andlig
innebörd, och på ett ställe erkänner han också, “att jag från
det första ögonblick jag såg henne till den dag i dag aldrig
känt den ringaste gnista av kärlek till henne“. Förhållan-
det till henne var rent sexuellt, “utan att för min del ha
den ringaste individuella karaktär“. Men en man med
Rousseaus intelligens kan dock icke under mer än trettio år
vara tillsammans med en kvinna som Thérèse Le Vasseur,
utan att detta inverkar även på hans andliga liv. Hon var,
som sagt, ytterligt okunnig, kunde, såsom Rousseau själv
upplyser, icke ens räkna pengar eller förstå sig på klockan.
Vidare var hon mycket grälig och vulgär, hon försvårade
hans umgänge med andra, och till sist drog hon in hela sin
råa och simpla familj i Rousseaus hus. Det är väl sant,
att en man med hans läggning kanske skulle hava funnit
sig lika litet till rätta med en fint bildad kvinna, men detta
motsäger ej det faktum, att hans förbindelse med Thérèse
bidrog att trycka ned honom. Säkert gjorde den det ekono-
miskt. Förbindelsen dem emellan blev ej utan frukter. De
fingo fem barn, och som bekant satte Rousseau dem alla på
hittebarnshuset. Ingenting i Rousseaus liv har blivit mera
klandrat än denna onaturliga hjärtlöshet. Men måhända har
man här dömt honom utan tillräcklig hänsyn till tidens all-
männa åskådning. Enligt denna voro barn födda utom
äktenskapet fullkomligt rättslösa. Det var icke blott Rousseau,
som på detta sätt placerade sina barn, utan även Madame
de Tencin och Ludvig XV ; ty även barnen, som föddes i
den beryktade “hjortparken“, skickades till hittebarnshuset.
Och Madame de Tencin och Ludvig XV hade dock mera
råd än Rousseau att giva dem, de satt i världen, en anstän-
dig uppfostran. Rousseau, som när det första föddes ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
