Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Rousseau - Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROUSSEAUS UPPFOSTRINGSLÄRA 5 9 7
halvbildade. Men varför skulle då Emile få en annan upp-
fostran? Jo, svarar han: Uppfostran skall göra människan
duglig för alla förhållanden; nu är det mindre idé med att
uppfostra en fattig med tanke på att han kan bli rik än
en rik med tanke på att han kan bli fattig, ty i proportion
finnes det flera ruinerade än uppkomlingar. Låt oss då
välja en rik. Jag har heller ingenting mot, att han har
hög börd, ty det är alltid en fördom mindre att besegra.
Alla stötestenar borttagas således från hans väg, och man
går t. o. m. så långt, att en ung kvinna, Sophie, uppfostras
uteslutande för att bliva hans maka — man kommer här
att tänka på Miltons ord om Adam och Eva: He for G-od
only, she for God in him. Längre i aristokrati kan man
svårligen gå. Men Rousseau synes aldrig hava tänkt på,
att en dylik yngling endast kan bliva en sorglig drivhus-
planta, som aldrig härdats av det verkliga livets stärkande
vindar, att naturmänniskan i honom genom en dylik dressyr
alldeles dödas och att all individualism förkväves. Rousseau
synes heller aldrig hava reflekterat över svårigheten att
anskaffa en dylik idealguvernör, som under tjugo år ej
ägnar sig åt något annat än att uppfostra ett barn. I
varje fall var det lyckligt, att Rousseau i stället för att
bliva denne idealguvernör föredrog att leva sitt eget liv.
Emiles insats i mänsklighetens historia kunna vi säkerligen
undvara, men icke Rousseaus.
Huvudtanken i Rousseaus uppfostringslära är emellertid,
att naturen fritt skall få verka, och uppfostrans uppgift är
därför att avlägsna allt, som kan hindra denna fria, natur-
liga utveckling. På denna punkt stod Rousseau onekligen
före sin tid. Det var han, som fordrade, att en mor själv
skulle amma sitt barn, att man ej skulle snöra in det
i lindor, utan låta den lille fritt få sparka och röra
sina lemmar, o. s. v. I den starka vikt, han lägger på
hygienen, har han väl Locke till föregångare, men dessa
tankar utvecklas nu från Rousseaus egna förutsättningar.
Viktigast var hans teori, — till vilken även uppslaget kan
spåras hos Locke — att kunskaperna ej skulle pluggas in
i barnen, utan hämtas ut ur deras egen intelligens. Själv
tillämpade han väl i Emile detta system på sitt vanliga
paradoxala sätt, så att guvernören ständigt kom att leka
ett slags kurragömma med sin elev. Men själva idéen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
