Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Gottsched och hans tid - Hagedorn och Anakreontikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGEDOKN G89
sedan tillbaka till sin fädernestad, där han vistades till sin
död 1754. I sin första diktsamling (1729) står han ännu
på den äldre ståndpunkten, densamma, som intogs av Gott-
sched, men i sina Fabeln und Erzehlungen (1738) visar han
sig hava andra mönster, utan att därför uppträda såsom
någon reformator. I England hade han gjort bekantskap
med den nyaste engelska och framför allt med den även i
England populära franska poesien, och denna passade också
bäst för hans naturell. Ty Hagedorn var icke någon form-
pedant som Gottsched, utan en älskvärd njutningsmänniska,
bildad, men utan lärdomstyngd, och med sinne för det
språkliga uttryckets elegans. Hans mönster blevo nu för-
ödet Chaulieu, för fabeln La Fontaine, men dessutom Boileau,
Pope, La Motte, Gay, Prior m. fl. och dessa mönster halvt
översatte, halvt bearbetade och efterbildade han, och lyckades
här att giva det motspänstiga tyska språket något av före-
bildernas lätthet och elegans. Det var Chaulieus epikureism,
som framför allt slog an på honom, och han kan därför
sägas vara stamfadern till upplysningens tyska libertinism.
Hans första lärjungar voro de beskedliga anakreontikerna,
som så dityrambiskt prisade vinet, medan de högst aktnings-
värt drucko vatten. Men i Wieland fick han sedermera en
efterföljare av mera betydande mått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
