Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Herder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 HERDER OCH EOLKNATÜRELLEN
skap, språk, lyx, rätt, engelskt, tyskt, kinesiskt, japanskt
— “ett stort tema! Mänskligheten skulle icke gå under förr
än detta skett! Förrän upplysningens ande dragit över jor-
den! En bildningens universella världshistoria!“ Men huvud-
synpunkten var för honom icke statsförfattningen, såsom för
Montesquieu, utan snarare litteratur- och religionshistorien,
och redan i ett fragment från 1768 talar han om sin av-
sikt att ur barbariet få fram “einen Geist urkundlicher
Traditionen und mytologischer Gesänge“ i samma stil som
Montesquieus Lagarnas anda. Från slutet av 1760- och bör-
jan av 1770-talet har man också en mängd fragment och
utkast till olika delar av en dylik universell kulturhistoria,
vilka ligga till grund för och sedan inarbetades i hans
stora arbeten. Liksom Montesquieu ville han framför allt
tränga fram till själva folknaturellen, och denna fann han
tydligast utpräglad i dennas mest primitiva yttringar, sär-
skilt i de äldsta religiösa föreställningarna och i den ännu
barbariska diktningen. Sambandet mellan poesi och myto-
logi var han väl den förste som insett. De äldsta myterna
äro poetiska skapelser av råa, kraftfulla naturfolk, uttryck för
deras av miljöen danade uppfattning av tillvaron. Ett folks
religion växer således naturligt fram ur folkkaraktären och
landets beskaffenhet, och det är denna religion, som kom-
mer fram i folkets äldsta, primitiva diktning. Nordbons
värld byggdes enligt dessa sånger av jättar, irokesen rör
sig i sin världsförklaring med sköldpaddor, indiern med ele-
fanter — det behöver ej påpekas, hur oerhört mycket högre
denna förklaring står än upplysningens “prästbedrägerier.“
Men Herder vågade tillämpa dessa synpunkter också på
den israelitiska, t. o. m. på den kristna religionen. Ty
ehuru han i sin första ungdom skall hava hyllat en viss
pietism, hade han antagligen redan som student tagit in-
tryck av Michaelis bibelkritik — trots den nära beröring,
han hade med Hamann. En kort tid i början av 1770-
talet närmade han sig väl Lavater, Jung-Stilling och de
andra svärmarna, men deras vägar kommo mycket snart att
skiljas åt, och i slutet av samma årtionde gjorde han be-
kantskap med Spinozas filosofi, varigenom han i religiöst
avseende fördes ytterligare åt vänster. Men redan i de första
i Königsberg och Riga nedskrivna utkasten står han på en
fullkomligt fri, konfessionslös ståndpunkt. I ett synnerli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
