Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Schiller - Schillers ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 8 I MILITÄBAKADEMIEN
stånd fingo föräldrarna besöka sina söner och då blott vid
avslutningen av läsåret samt i närvaro av en uppsyningsman.
Alla brev till och från eleverna skulle först läsas av upp-
syningsmännen, och innehöllo dessa ej uttalanden av be-
undran för hertigen, undertrycktes de. Alla eleverna voro
klädda i uniform, men olika för adliga och oadliga. Dessa
avdelningar höllos skilda från varandra, och de oadliga
delades ytterligare i två rangklasser: officerssöner och söner
till föräldrar i en ringare samhällsställning. De adlige hade
sin särskilda matsal, bättre kost, och även särskilda sovrum.
I varje sovrum lågo femtio elever jämte en officer och fyra
uppsyningsmän. Allt gick på kommando. Varje kvartal
nattvardsgång. Man kommenderades också på promenad, i
led på två och två under uppsikt av en uppsyningsman,
likaså till badning, varvid de tredskande slängdes i vattnet.
Men den damm, som begagnades, var delad i två avdelningar,
en för adliga och en för oadliga. På kommando fingo lär-
jungarna också hålla tal till hertigen och hans mätress, och
vid sidan av Karl Eugen förefaller t. o. m. Ludvig XIV
hava varit blygsam. I ett dylikt tal nödgades Schiller’ till
hertigen yttra: “Framför mig ser jag mina föräldrars far,
vars nåd jag aldrig kan vedergälla. Jag ser honom och
suckar. Denne furste, som satt mina föräldrar i stånd att
göra mig gott, denne furste, genom vilken Gud vill genom-
föra sina avsikter med mig, denne fader, som vill göra mig
lycklig, är och måste vara mig vida dyrbarare än mina
föräldrar, vilka omedelbart bero av hans nåd.“ På samma
sätt måste eleverna på mätressens födelsedag hylla henne
såsom en “Meisterbild der Tugend“, och ett “Ideal der
Weiblichkeit.“
Man kan förstå huru denna uppfostran bör hava verkat
på en yngling som Schiller. Han var vek, svärmisk, idea-
listisk, med ett för vänskapen särskilt öppet sinne, och nu
tvingades han in i denna hycklarskola med dess bördsdryghet,
dess falska religiositet, dess brutala disciplin. Och samtidigt
kände han de friska fläktar, som börjat blåsa i det Övriga
Europa. Han hade liksom alla andra från denna generation
eldats av Rousseau, av vilken han blivit en hänförd beun-
drare, han hade läst Götz och Werther, Klingers och Leise-
witz’ dramer, själv hade han redan i militärakademien börjat
dikta, ehuru han nödgats dölja sina brandskrifter bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
