Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Filosoferna - Fichte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8 0 FICHTES BIOGRAFI
Han är typen för en viljemänniska. Till börden var han
dock icke brandenburgare, ty hans fädernebygd var Ober-
lausitz i Sachsen, och där föddes han 1762 såsom son till
en fattig arbetare. Sin barndom tillbringade han med att
vakta gäss. Men en godsägare kom att fästa sig vid den
intelligente bondpojken och lät honom börja studera. 1780
blev han student i Jena, där han först ägnade sig åt teo-
logiska studier, ty modern ville, att han skulle bli präst.
Hans studietid blev lång, enär han hela tiden hade att
kämpa med ekonomiska svårigheter och till en stor del
måste draga sig fram såsom informator. 1788 fick han
plats såsom sådan i Zürich, där han lärde känna sin blivande
hustru, Johanna Rahn, Klopstocks systerdotter, som hade
en liten förmögenhet. Men det är betecknande för Fichte,
att han icke ville begagna sig av denna, utan sköt upp
bröllopet, till dess att han kunde försörja sig själv. Samma
hederskänsla hindrade honom, med den övertygelse, han nu
fått, från att bliva präst. I stället hade han allt mer för-
djupat sig i filosofiska studier. Kants då nyligen utgivna
Kritik kände han dock ännu ej till, utan närmast var det
av Spinoza, som han påverkades, ty såsom vi minnas hade
denne på Lessings tid fått sin återuppståndelse. Kants
arbeten lärde han känna först 1790, reste då till Königs-
berg, där han gjorde mästarens personliga bekantskap, och
sedermera blev det dennes uppslag, han vidare sökte utföra,
ehuru med ett inslag av den spinozism, som varit hans
första åskådning.
1794 blev han professor i Jena och började nu att utöva
en synnerligen flitig författarverksamhet. 1794 utkom hans
Grundlage der gesammten Wissenschaftslehre, där hans nya
filosofi framlades, 1798 hans System der Sittenlehre — för
att här blott nämna hans viktigaste skrifter. Hans vistelse
i Jena blev likväl ej långvarig. Med sin oförmåga att falla
undan och sin oräddhet kom han att stöta sig med teolo-
gerna och invecklade sig 1799 i den s. k. ateismstriden.
Han hade nämligen året förut utgivit Über den Grund un-
seres Glaubens an eine göttliche Weltregierung, vari han, i
en viss anslutning till Spinozas panteism, identifierade Gud
med den sedliga världsordningen. Hopens Gud, som be-
lönade och straffade, var däremot en avgud, även därför
att föreställningen om en dylik gud innebar en begräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
