Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Filosoferna - Schelling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“naturfilosofi“. Även de historiker, som välvilligt bedömt
Schelling, hava stämplat hans naturfilosofi såsom ett
ovetenskapligt fantasteri. Visserligen ha de framhållit Schellings
teorier såsom geniala “arbetshypoteser“, vilka såsom sådana
ej varit utan betydelse för naturvetenskapen. Men å den
andra sidan måste man dock fasthålla, att Schelling själv
och hans anhängare alls icke betraktade dessa satser såsom
några hypoteser, utan såsom ovederläggliga bevis, och att
de med det djupaste förakt sågo ned på de empiriska
naturvetenskapsmän, som på experimentens väg sökte treva sig
fram till ett resultat. Det var blott filosofien, som kunde
lösa livets gåtor, ej den jordbundna naturvetenskapen, och
en stående satirisk figur i den nyromantiska dikten är
naturvetenskapsmannen-brackan, som ej kan höja sig till den
luftiga Schellingska filosofien. Det var därför fullt rättvist,
att naturfilosofien efter ett kort segerlopp blev föremål för
det djupaste förakt — “naturfilosofi“ blev nästan ett
okvädinsord. Men detta är blott en sida av saken. Bedömer
nian naturfilosofien ur vetenskapens synpunkt, ter den sig
knappt annat än som skolastisk konstruktion, såsom en
värdelös begreppslek. Betraktar man den däremot icke
såsom vetenskap, utan såsom poesi, om än i abstrakt form,
så kan man svårligen förneka, att den är både originell och
genialisk, och kanske mer än någon annan har Schelling
skapat den naturuppfattning, som ligger bakom 1800-talets
diktning. Det var till en stor del genom hans insats, som
naturen fick ett temperament, ett eget med människoanden
befryndat liv. Och den insatsen kommer alltid att
tillförsäkra Schelling en plats i litteraturens historia.
Friedrich Wilhelm Joseph Schelling föddes 1775 i
Würtemberg och var en ovanligt brådmogen yngling. Redan vid
femton år blev han student i Tübingen, där hans närmaste
vänner voro Hölderlin och Hegel, vilken senare i det följande
skulle bliva både hans och nyromantikens farligaste
motståndare. Alla tre ägnade sig åt klassiska studier och blevo
ivriga antikbeundrare. Men därjämte började Schelling att
studera filosofi — Kant och Spinoza — samt
naturvetenskap. Särskilt det sista blev av stor betydelse för hans
följande utveckling, ty just i slutet av 1700-talet hade en
mängd viktiga upptäckter gjorts, inom fysiken och kemien,
vilka syntes peka ut över naturvetenskapens dittills kända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
