- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
347

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - De fristående nyromantikerna - Werner och Hoffmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DER ABTUSHOF 347
egendom? Är slutligen överhuvud Anselmus’ sällhet något
annat än ett liv i poesi, i vilket naturens djupaste hemlighet
uppenbarar sig såsom alla väsens heliga samklang?
Men Hoffmann skrev även andra noveller, vilka blott del-
vis eller icke alls röra sig inom det övernaturligas värld,
och dessa höra till det bästa inom den tyska novell-littera-
turen. Ty i motsats till de tyska roman- och novellför-
fattare, med vilka vi hittills sysselsatt oss, är Hoffmann en
mycket god berättare. Hos Goethe t. ex. består det hela
antingen av reflexioner eller av yttranden i avhandlingsstil.
Hoffmann däremot har en verkligt livlig dialog, visserligen
icke så osökt och naturlig, som man i våra dagar fordrar,
men vida överlägsen allt, som dittills producerats. Hoffmann
har vidare förmågan att göra sina berättelser spännande, det
händer ofantligt mycket i dem, han har en rask och ledig
stil, och stundom är han även en god karaktärstecknare.
Men framför allt har han förmågan att ge en historisk miljö.
Redan i början få vi färgen, tonen till det hela, och detta,
som för romantiken i Frankrike och England nästan är det
väsentliga, finnes hos ingen tysk nyromantiker i så hög grad
som hos Hoffmann. Såsom exempel kunna vi taga novellen
Der Artushof i Die Serapionsbriider. Artushof är namnet
på börsen i Danzig, vilken byggdes vid 1500-talets mitt och
vars huvudsal fylles av gamla målningar, av vilka en före-
ställer ett tåg av medeltida krigsfolk. Det är denna mål-
ning, som givit Hoffmann uppslaget, liksom han i allmänhet
fått sina uppslag från ett konstverk, från en stadsbild eller
något dylikt, som satt hans fantasi i rörelse. Efter några
inledande ord börjar han: “Under middagstimmarna rörde
sig en ström av människor av och an, fram och tillbaka i
den stora salen, folk av alla nationaliteter, och ett förvirrat
larm ljöd i ens öron. Men när börstimman var över, när
köpmännen sutto till bords och blott en eller annan ännu
hade något att göra i salen, som tjänade till genomgång
mellan två gator, då tog du väl, kära läsare, när du var i
Danzig, Artushof helst i ögnasikte. Ett magiskt halvljus
silar sig då in genom de dystra fönstren, hela det sällsamma
bild- och snidverk, varmed väggarna så slösande äro utsi-
rade, blir då friskt och levande. Hjortar med väldiga horn
och andra underliga djur skåda med glödande ögon ned på
dig, så att du knappt vågar titta tillbaka, och den kungliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free