Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Wordsworth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alpnatur finner man där icke, utan ett bördigt, lummigt
land, där växtligheten tack vare det ymniga regnet är
särdeles kraftig. Husen äro också oftast övervuxna av
murgröna och vildvin. Visserligen kan detta regn kännas ganska
obehagligt för den resande — det är åtminstone min
erfarenhet — men då det oftast kommer i korta skurar,
uppstår därigenom ett färgspel, som i rikedom söker sin like.
Den fuktiga luften nyanseras i fina, känsliga skiftningar,
från marken ångar det upp, skuggor och dagrar bryta sig
mot varandra. Det är detta äkta engelska landskap, som
lever i Wordsworths dikt. Men tyvärr nöjde han sig ej
med att skildra det i korta dikter, utan beslöt att skriva
“ett filosofiskt poem, innehållande åsikter om människan,
naturen och samhället“. Dess huvudsakliga innehåll skulle
bestå av “känslor och meningar av en i enslighet levande
poet“ d. v. s. Wordsworth själv. Poemet ifråga blev blott
ett fragment, men ett rent jättelikt sådant — över 17,000
verser, under det att Iliaden blott har 15,693, och det
kunde hava blivit hur långt som helst, ty det saknar
alldeles plan. Först skulle komma en prolog, The Prelude,
som han började skriva 1799 och avslutade 1805, men som ej
utgavs förrän efter hans död. Denna prolog fyller icke mindre
än fjorton långa böcker och skildrar författarens liv och
åsikter — att en trettio års man sätter in hela sin kraft
på att skriva en dylik självbiografi röjer onekligen en stark
självuppskattning; både Goethe och Rousseau dröjde med
dylika redogörelser, tills dess att de hunnit fram mot
levnadens afton. The Prelude skulle emellertid blott utgöra
inledningen till tre stora poem: The Recluse, The Excursion
och ett tredje. Av dessa blev The Recluse endast påbörjad
(tryckt först 1888), om det tredje poemet känner man så
gott som intet, blott att de partier, som nedskrivits,
inarbetats i andra dikter. Utförd blev blott The Excursion —
i nio böcker — och utgiven 1814.
Innehållet är, ur en synpunkt, det magrast möjliga.
Wordsworth beger sig till en förfallen skogskoja, och där
träffar han “the wanderer“, om vars föregående öden man
får veta åtskilligt. Sedan de utbytt några tankar om livet,
vandra de längre bort och träffa en eremit, vars öden vi
också få höra, varpå alla tre, sedan de filosoferat tillsammans,
draga vidare och träffa en pastor, med vilken de börja ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
