Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Byron och hans grupp - Shelleys liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IRLAND 549
åtskilliga obehagliga äventyr. Shelleys missionsresa till
Irland är nästan lika rolig. Han kom dit med ett manu-
skript, Address to the Irish People, som han lät trycka i
Dublin och som skulle visa det irländska folket vägen till
friheten. Det innehöll en mängd sköna tankar: “Alla
religioner äro goda, som göra människorna goda“; “Prote-
stanten är min broder och katoliken är min broder“; “Fråga
icke om en man är kättare, om han är kväkare, jude eller
hedning, men om han är en dygdig man, om han älskar
frihet och sanning“. Då irländarna emellertid inte köpte
denna skrift, hyrde Shelley en karl, som gick omkring och
utdelade den gratis på krogar och gator. Själv ställde han
sig på sin balkong och kastade ned sin skrift till folk, som
gick förbi, och Harriet, som tyckte detta vara rysligt roligt,
deltog med liv och lust i detta kolportörskap: “du skulle
skratta •— skrev hon till en väninna — om du såge, hur
vi dela ut våra ströskrifter. Vi kasta ut dem genom fön-
stret och ge dem åt dem vi möta. Själv är jag färdig att
dö av skratt, när det är gjort. Men Percy ser alltid all-
varlig ut.“ Efter två månader fann han dock, att irlän-
darne voro omöjliga. Han hade “gjort, vad som kunde
göras“, och reste något modfälld tillbaka till England.
Efter denna misslyckade expedition irrade han en tid täm-
ligen planlöst omkring, bodde än här, än där. Men med
sitt oroliga lynne hade han svårt att någonstädes slå rot.
Till sist bestämde han sig för London. Det måtte hava
varit ett högst egendomligt hushåll, som där etablerades.
Bland de många lagar, mot vilka Shelley opponerade, voro
även de dietiska, som i allmänhet gällde, och han hade nu
blivit vegetarian och antialkoholist samt levde företrädesvis
på vatten och bröd. Han åt, icke på bestämda tider, utan
när det föll honom in, ibland på gatan, sedan han i en
bagarbod köpt sig en bulle. Den unga frun var likadan,
hade blivit litterär, läste latin och brydde sig ej om huset.
Så fick hon en dotter, men för henne intresserade hon sig
ej alls, utan överlämnade barnet åt en amma. Det var nu
mot Shelleys principer, och amman gjorde det ej trevligare
i huset. Men värst var en tredje dam, som hängt sig på
honom strax efter giftermålet. Harriet Westbrook hade
nämligen en syster, Eliza, som var ungefär dubbelt så gam-
mal som hon och som därför ansåg sig hava skyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
