Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls skrifter - Benjamin Constant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MA». DE STAËLS BETYDELSE 625
dotter, och dess idéer förblev hon trogen under hela sitt liv.
Hon kämpade därför emot Napoleons despotism inom Frank-
rike och för de av honom underkuvade nationaliteternas rätt
— med en värme och en vältalighet, som än i dag verkar
tändande. I tillämpningen växlade väl hennes åsikter, de
färgades starkt av hennes beundran för fadern, men i det
hela stod hon kvar på 1789 års liberalt aristokratiska stånd-
punkt. På hennes politiska skrifter skall jag här emellertid
ej gå in. Det skulle leda till för stor vidlyftighet, och
dessa skrifter hava mera intresse för fransk än för allmän
litteraturhistoria.
Inom politiken hade hon väl ofta glänsande, verkligt
profetiska framtidsvyer, men någon praktisk politiker var
hon icke, poet knappast heller, men hon var en stor för-
fattarinna och en stor idéspridare, och för oss viktigast är
därför hennes De l’Allemagne. Men det kan ifrågasättas,
om boken hade den inverkan, man kunnat förmoda. Den
kinesiska muren kring Frankrike är hög, och fransmannen
har en naturlig motvilja mot att lära av utlandet. Även
efter De 1’Allemagne tog man i Frankrike fortfarande
ganska få direkta intryck från Tyskland. Men i själva
verket avsåg aldrig mad. de Staël, att den franska littera-
turen skulle bilda sig efter den tyska. Hon utvecklade olik-
heterna dem emellan. Men jag tillåter mig ej — skrev hon ■—
att avgöra, vilka principer äro de bästa. Jag hoppas blott,
att en ökad beröring med utlandet skall framkalla nya idéer.
När man ser den sterilitet, varmed vår litteratur hotas, har
man rätt att önska, att våra författare slå in på andra
banor. Och det målet nådde hon dock. Ty det var till
en väsentlig del tack vare henne, tack vare de idéer, hon
kastade ut, som den franska litteraturen vaknade upp ur
sin dödsdvala och åter fick en storhetstid. Om sin älsklings-
författare Rousseau hade hon skrivit: “Il n’a rien inventé,
mais il a tout enflammé“. Men även om henne själv kunde
det sägas: Elle a tout enflammé.
BENJAMIN CONSTANT
Delphine och Corinne äro ohjälpligt föråldrade. Ty trots
sitt snille var mad. de Staël icke artist. Hon hade idéer,
känsla, temperament, lidelse, men hon saknade den rent
Schflck. Allman litteraturhistoria. VI. 4Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
