Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Benjamin Constant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CONSTANTS BIOGRAFI 627
efteråt, sedan de blivit skilda — det blevo de ganska snart
— åter träffades, berättar Constant, väl med någon över-
drift, att hon hade 120 fåglar, två ekorrar, trettiosex kattor,
åtta hundar och “åtskilliga andra icke klassificerbara djur
såsom skator, fiskar o. s. v.“ Att Constant icke fann sig
i detta äktenskap, var förlåtligt. Vid denna tid var han
för övrigt något av en Werther, drömmande och svårmodig,
sysselsatt med utarbetandet av ett arbete De la religion,
som ständigt omredigerades och ej kom ut förrän 1824 —
karakteristiskt nog skrev han det delvis på baksidan av
gamla spelkort. Efter skilsmässan lämnade han Braunschweig
och gjorde 1794 mad. de Staëls bekantskap. Han var då
tjugosju år, hon ett år äldre, och nu började detta stormiga
samliv, till vilket jag strax skall återkomma. Det avbröts
1808 genom Constants nya giftermål. Under sin hovtid i
Braunschweig hade han inlett en förbindelse med en baronessa
Charlotte Marenholz, född von Hardenberg, men genom
hennes fars ingripande hade det blivit slut dem emellan.
Sedan hade baronessan blivit skild från sin man och om-
gift med en fransk emigrant, M. Dutertre. Men 1807
träffades hon och Constant åter, den gamla kärleken flam-
made upp på nytt, mad. Dutertre skilde sig från sin andra
man, och i juni 1808 blev hon mad. Constant. Att döma
av porträttet var hon alls icke någon skönhet.
Constant hade alltid varit intresserad av politiken, och
under samvaron med mad. de Staël hade detta intresse ytter-
ligare ökats. Under den oroliga tid, som närmast föregick
Napoleons fall, kastade han sig åter med liv och lust in i
intrigspelet, arbetade en tid för Karl Johans kandidatur till
den franska kronan, övergav denna, då den visade sig omöj-
lig, och övergick till bourbonerna, åt middag med Talleyrand,
Fouché och andra överlöpare, men då Napoleon under de
hundra dagarna kom tillbaka, slog han ännu en gång om
och blev nu minister. När Napoleon föll, måste Constant
naturligtvis fly, men fick snart vända tillbaka, blev 1819
deputerad, sällade sig då till oppositionen och blev en av
Frankrikes ryktbaraste och mest inflytelserika politiker. Han
dog 1830, kort efter revolutionen samma år, vilken till en
stor del var hans verk — således även inom politiken en
mycket växlingsrik karriär. Men trots alla sina omkast-
ningar hade Constant likväl ett politiskt program, som hån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
