Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Musset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SSW
860 MUSSETS NOVELLER
originell är då den nästa novellen, Frédéric et Bernerette,
där han till hjältinna tagit grisetten, som vid denna tid
började bliva mycket populär inom romanlitteraturen, Grisett-
och studentvärldens egentlige skald blev väl Henri Murger,
men typen återgår till Musset, och vi skola sedan återfinna
Bernerette både hos Dumas fils (i La Dame aux Camélias)
och hos Maupassant. Innehållet i Mussets novell är enkelt:
först en kärlekssaga på studentkammaren, så skilsmässan,
Frédérics giftermål och Bernerettes självmord — allt detta
berättat litet sentimentalt, men älskvärt och med en viss
fläkt av humor. Men högst bland novellerna står Le fils
de Titien, där han i romantiserad form behandlat sin egen
levnads tragedi. Hjälten är son till den store Tizian och
synes predestinerad att bliva en konstnär av samma mått
som fadern. Men han är rik, livet lockar honom, han
kastar penseln och blir blott en njutningsmänniska: Au
diable la peinture! La vie est trop courte! Men den vackra
och förnäma Beatrice Loredano har förälskat sig i honom
och vill åter leda honom tillbaka till hans livs stora upp-
gift. Hos honom beställde hon sitt porträtt, och han går
in på att måla henne. Först vill porträttet aldrig bliva
färdigt, men efter en tvist med en klåpare målar han det
i raseri färdigt inom en timme, men icke såsom Venus
couronnée utan såsom Venus amoureuse. På bilden skrev
han sedan en sonett med detta innehåll: “Tizians son målade
detta porträtt av Beatrice för att göra henne odödlig och
föreviga deras kärlek. Men från den dagen upphörde han
att måla. Innan du klandrar mig, skåda min älskarinna
och säg, om din är skönare. Och dock — denna bild väger
icke upp en kyss av modellen.“ Beatrice — slutar novellen
— sökte förmå honom att börja arbeta på nytt. Men han
var obeveklig. Anda till sin död blev han sin lättja trogen,
och man påstår, att också Beatrice blev sin kärlek trogen.
Novellen var ett slags försvar för den mattade arbetskraft,
som Musset, ehuru ännu blott tjugoåtta år, kände. Efter
1838 var han i viss mån förbrunnen, men innan jag går
in på hans sista år, återstår att redogöra för de komedier,
som han skrev mellan åren 1834 och 1838, ty dessa ut-
göra blomman av hans diktarverksamhet, i viss mån nästan
blomman av hela romantiken.
Strax efter det att Musset kommit tillbaka från Venedig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
