Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
hufvudsakligast bestod i hexeri, andebesvärjningar och
trollkonst; hvarigenom de, hos sina fiender, gjorde sig
ej blott aktade, utan — äfven fruktade; i det de, emot
den yttre fysiska eller materiela styrkan, sökte sig
skydd och värn — medelst anlitande af den inre,
andliga, och hos dem öfvernaturliga kraften, eller i den
individuela magiska förmågan. **)
Vi kunna gerna stanna här, och se huru långt
de andra, — hvilka sednare än vi, i spetsen för det
finska litteratursällskapet, befattat sig med
behandlingen af de finska slägtnamnen — hunnit med sina
forskningar. 4ä) Men vi lemna dem i sitt värde, och
vi kunna härvid ännu gå ett steg längre; ty vi hafva
ännu ett vidt experimentalfält härvid att begagna,
nemligen det — rent „filologiska"; hvarom vi, i
förbigående, redan någongång nämnt. Vi hafva likaledes i
detta afseende vid ett tillfälle förut, och det redan för
4V Ungefär detsamma yttrade, på sålt och vis, de Grekiska
och Romerska skribenterna, om en del af Scytherna; hvilka de
berömde för sin sedlighet, och rättrådighet, ni. m. (se Förkl. ö.
Tacitus p. 97—108). Egenskaper som sedermera tillämpades på d.
s. k. Hyperboreerna.
45) Detta torde skönjas bäst vid jemförelsen afW. Kiipinens
Wähän Suomalaisten suku-nimistä (i Suomi 1857, p. 15) och af A.
E. Ahlqvists Suomalaisten sukunimistä (i Suomi 1860). Särskildt
deremot har Dr H. R. Reinholm år 1853, ej utan myckel studium
och sakkännedom, utgifvit en Dissertation Om Finska folkets fordna
hedniska dop, och dopnamn. Men under det vi godkänna en del,
och deremot ogilla en annan del af hvad han anfört, nödgas vi om
honom fälla samma omdöme som vi förut utsagt om presten
Lindström och D. E. D. Europaeus — att de nemligen varit flitige
samlare, och trägna arbetare — enhvar, i vår Herres vingård —
men att de, som oss åtminstone synes, dervid tagit sig vallen öfver
hufvudet, i det de sammanblandat, och ihopråddal både likt och
olikt; hvaraf de hvarken sjelfve, eller andra, haft något gagn —
mycket mindre någon nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
