Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. »Mödrarnas bönegång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkens tvister. I hans tragedi Hiketides — som
Wilamowitz-Moellendorff i sin tolkning kallat »Der
Mütter Bittgang» — är krigshat det egentliga
ämnet.
Dess yttre ämne är detsamma som i
Antigone. Domen från Thebes härskare — att
Polyneikos, som stupat i den strid, han fört mot sin
fädernestad, skall ligga obegraven — hade även
drabbat hans följeslagare från Argos.
Antikens tro att människans öde efter döden
berodde på kroppens högtidliga likbegängelse, hade
utbildat en folkrätt, som ålade segraren plikten att
utlämna liken till de efterlevande. En befallning
sådan som Kreons var därför en kränkning av
folkrätten lika mycket som av de efterlevandes
känslor. Det var det högre budet Antigone
åberopade, när hon bröt mot Kreons befallning för att
jorda Polyneikos, och sålunda gick till den offerdöd
Sofokles förevigat.
I Euripides’ drama har Kreons hårdhet drivit
mödrarna från Argos till Athen för att där utbedja sig
Thesevs’ hjälp att återfå sina söners lik. Såsom en
vältalig tolk för de mödrar, vilkas olycka är
fördubblad genom Kreons hårdhet, uppträder Thesevs’
moder och jämte henne Adrastos, Argos’ furste, fader
till en av de obegravna hjältarna. Thesevs talar
stränga ord om de unga männens överdåd. Det var
deras ärelystnad, som framkallat kriget; de äro
likgiltiga för borgarnas rätt och nöd; de söka
höghetens glans och lust, de åtrå makt och mynt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
