Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mänsklighetens födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNSKLIGHETENS FÖDELSE 41
ännu delvis eftersträva — ej betytt något för
mänsklighetens människoblivande. Visserligen har den
moderna kulturen skapat gynnsammare yttre villkor
för människolivet, på samma sätt som utmärkta
förlossningshem ge bättre yttre villkor åt den födande
kvinnan. Men i ingendera fallet kunna de yttre
villkoren ge livet. Människosjälens som
människobarnets art bestämmes inifrån. Vår arbetsjäktade,
produktionshetsiga samtid har varit ett ofruktbart
moderssköte för människor. Först när
individer och folk besinna att det till ingenting gagnar
oss om vi vinna hela världen men därunder taga
skada till vår själ, kan man hoppas att
mänskligheten börjar omvändelsen från de yttre
framgångarnas breda väg till den inre utvecklingens smala stig,
denna, som leder till livet såväl för individer som
folk. Eller vad är det, som ännu lever av de nu
förgångna folken? Deras krigsära och handelsmakt
äro bleka minnen; verkande verkligheter äro «endast
deras andes verk.
Ett folks andliga art bestämmes av många
faktorer, alldeles som individens. Men intet folk och
ingen individ utvecklas till det bästa man av dess
art kan vänta, utan att medveten vilja finnes till
andlig förnyelse, till ädel vila; utan att man samlar
sig till sträng självprövning, utan ätt man stannar
stilla för att överblicka värdet av vad man vunnit
och av vad man förlorat. Om den enskilde
försummar denna andliga vaksamhet, så kan det hända
att han tillbringar hela sitt liv med att »göra gott»
mon dock själv icke blivit god. Man kan frikostigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
