Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Världskrigets verkan på förhållandet mellan könen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter kriget sviker sitt högsta erotiska
medvetande — att det endast är sin kärleks barn,
hon bör giva släktet — då sjunker hon tillbaka i
en förnedring, som varken rösträtt eller andra
rättigheter kan lyfta henne ur. Ovan omtalades den
teorin att även ur biologisk synpunkt (d. v. s. i och
för de ärftliga egenskapernas överförande till
avkomman) den ömsesidiga kärleken synes väsentlig.
Min hånade mening i detta avseende torde kanske bli
bekräftad. Vad vi tills vidare veta är vad kärleken
betyder för den andliga växten, den själiska lyckan.
Nu kallas det ju själviskt att tänka på egen lycka:
den hör till den individualism, vilken man i 1914
års idéer förkunnade som övervunnen! Men den
förjagade naturen plär återkomma för att hävda
sin rätt. Och det kan hända att just ur den sociala
synpunkten — släktets kvalitet — en hel del
kvinnor i de åldersklasser, där nu celibat synes
oundvikligt, hellre bära detta lidande än böja sig
under den »nationella barnalstringens» krav och
sätta för dem själva ovälkomna barn i livet. Den
individualistiska och den sociala moralen komme
då även i den frågan att sammanfalla!
I de romanska landen hade den mest
utvecklade ungdomen redan börjat gripas av den
germanska rasens idealism och förkastat den gamla
seden att föräldrarna ordnade barnens giftermål.
Hos de tyska som de engelska och övriga germanska
folken hade utvecklingen hunnit så långt, att
förnuftsgiftermålet började betraktas som en lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
