Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kvinnoarbetet under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVINNOARBETET UNDER KRIGET 129
te sig såsom en av de oerhörda kraftförluster, dem
folken efter kriget ha att sammanräkna. Och sedan
jämföra med vad all denna kraft kunnat uppbygga om
den varit ställd i samhällets tjänst för att bekämpa
det av naturen och samhällsorätten danade
lidandet, i stället för att bortkastas på lidanden för vilka
naturen ingen skuld äger och i vilka samhället
endast kan giva en ömklig nödhjälp.
Dessa slutsatser måste göra alla dem stumma,
som glada kvittrat över kvinnans härliga arbete
under kriget. För den tänkande finnes ingen annan
tröst än den en engelsk kvinna uttalat:
»Folkens själar arbeta för sin nyfödelse i en
natt av ångest och tårar. De syften, som sålunda
förberedas, äro så stora att vår begränsade
mänskliga syn ej klart ser dem. Men i vissa ögonblick
skymta vi dem och kunna sedan gå till våra
uppgifter i ljuset av denna syn, vetande att — ehuru
vi nu måste kämpa i skuggan av det fasansfulla
och vidunderliga onda, människorna åt sig själva
skapat — nalkas dock dagningen och ljuset måste
bryta fram. En tidsålder dör, en ny kommer.
Huru den skall varda, denna fråga måste världens
män och kvinnor gemensamt besvara.»[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
