153 (Allsegraren / I. Kvinnorna under världskriget)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kvinnornas fredsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I en längre motivering uttalade de sina skäl för
den kvinnliga fredsrörelsen. Framför allt borde
kvinnorna verka för freden och framtiden, eftersom
männen, vilka äga den beslutanderätt kvinnorna sakna,
av politiska och patriotiska orsaker känna sig
förhindrade att uttrycka sina tankar om kriget eller sitt
hopp om freden.

Ur den skrivelse, med vilken Österrikes
kvinnliga rösträttsförening motiverade uteblivandet från
kongressen, ljöd en varm fredskärlek och en
högsint anda. De tyska kvinnoföreningarnas
nej-skrivelse var däremot stramt nationalistisk och
regeringstrogen.

Efter kongressen ha överallt kommittéer
bildats, som stå i förbindelse med varandra. De
ha i International sitt organ och de olika
landssektionerna, som sammanfattas i
International Committee of Women for
Permanent Peace, stå i växelverkan. Genom nuets
fasor och lidanden lyser som morgonstrimman till
en bättre tid denna samhörighetskänsla mellan
kvinnor ur alla land. Framtiden får visa om de
sålunda underhållna mellanfolkliga
sympatikänslorna bli ett hållbart murbruk för sammanfogandet
av den nya folkrättsbyggnadens stenar.[1]

[1] Sektionerna sända varandra t. ex. årliga hälsningar.
Den franska sektionen utmärkte sig i år — 1918 — genom
sin dom över villan att en varaktig fred vinnes genom
vapenseger. De franska kvinnorna upprepa ett av Wilsons
forna ord: Varje äkta fred måste vara segerlös;
kriget självt, icke folken måste dömas. Protester komma
från amerikanska kvinnor — t. ex. den bemärkta pacifisten
Lucia Ames Mead — mot planen att efter kriget bojkotta
Tysklands industri och handel. Tyska kvinnornas
rösträttsförbund och sektion för varaktig fred ha nyligen med ädel
harm tillbakavisat den officiella maningen att hålla ögonen
på alla »Flaumacher» och städse ange ententen som ensam
skyldig till kriget! Tyska kvinnorna peka på Tysklands del
av skulden, säga sin uppgift vara att bygga broar mellan
folken, ej att hetsa dem mot varandra och framför allt att neka
åtaga sig den föraktliga spiontjänst om vilken de anmodas. I
Frankrike har Seinekretsens lärarinne- och lärarförbund
protesterat mot de förföljelser, de lärarinnor utsättas för
som icke inympa tyskhat hos barnen. Dessa äro några i
högen gripna vittnesbörd om kvinnornas fredsverk i det
tysta. Nu ha de skandinaviska sektionerna anhållit om
en kommitté för att utarbeta förslag till ett nationernas
förbund och svenska kvinnoföreningar sänt en vädjan till
amerikanskorna att verka för fred.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 02:04:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/allsegrare/i/0155.html

		Allsegraren / I. Kvinnorna under världskriget / 153 (1918) Author: Ellen Key Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|