Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kvinnornas fredsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
ALLSEGRAREN
Bertha v. Suttner gladdes när vid en stor
demonstration i Wien för kvinnans rösträtt yttrades, att
kvinnorna som röstande skulle motsätta sig
million-rustningarna för broderkrig. Och mot beskyllningen
att detta skulle vara feminin politik svarar hon »nej,
den är human. Det är på tid att den rättslösa
halvan av mänskligheten får börja hjälpa till att
dana den tid då politikens högsta mål blir
mänsklighetens väl och rätt. Hon betonade att den av
tyske kejsaren tillbakavisade rörelsen för kvinnans
rättigheter icke lät sig hållas tillbaka av kejsarord,
ty den var en mänsklighetens och en
mänsklighets fråga, som icke längre kunde underordnas
fäderneslandets begrepp. »Fosterlandets väl kan bäst
tillvaratagas samman med mänsklighetens och för
bådas väl gäller det att skapa fredens i stället
för krigets tillstånd. Vid detta arbete få minst av
alla krigets födda och svurna fiender, mödrarna,
fattas.»
Bertha v. Suttner hoppades för mycket.
Mödrarna ha begråtit fallna söner och fött nya. De ha
prisat sig lyckliga att äga söner att skänka
fäderneslandet. De ha visat ett spartanskt sinne sådant
som den franska mor, vilken skrev till sin ene son
i Amerika: »Din bror har stupat; kom nu du hem och
tag hans plats — eller kom aldrig hem I» I alla land
ha mödrar varit beundransvärda i mod och
offervilja. De som mist fyra, sex, alla sönerna ha
visserligen stundom lagt sig att dö, andra ha mist sitt
förstånd. Men hur sällan ha de varit i stånd att höja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
