Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kvinnans själstillstånd under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minskat avstånden från människa till människa.
Man hör t. ex. att när arbetare från
ammunitionsfabrikerna komma in i underjordiska järnvägar,
resa sig fina passagerare för att bereda de
trötta sittplatser. Även damer lämna ofta sina
platser i tåg och spårvagnar åt soldater och
matroser. Allmänheten lär nu vara mindre otålig än
förr vid begagnandet av samfärdsmedlen och man
menar att de kvinnliga konduktörerna,
biljettförsäljerskorna, brevbärarna och hissflickorna ha sin
del i att hänsynsfullheten blivit större. Å andra
sidan har man sport att kvinnorna inom samfärdseln
alltmer antagit sina manliga föregångares väsen och
ofta bete sig grovt eller hänsynslöst.
Men djupare torde krigets utjämnande
inflytande sträcka sig. Hertiginnan, som haft sin
sömmerska bredvid sig i ett och samma hjälparbete;
bankirfrun, som gråtit i famn på portvakterskan
när vardera i samma slag förlorat sin ende son;
konstnärinnan, som samman med tjänsteflickan far
till sjukhuset, där varderas trolovade vårdas, komma
varandra nära på ett sätt, som framdeles gör det
omöjligt att lika vida avstånd som förut skola
sträcka sig mellan dem.
Om sålunda kvinnornas sociala kultur både i
detta och andra avseenden kommer att ökas genom
lidandet — och genom de mångfaldiga formerna
av socialt samarbete klasserna emellan — blir kriget
däremot icke gynnsamt för självkulturen. Redan
några år före kriget fasade jag vid följande ord i
en amerikansk tidskrift: »Selfculture is of the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
