Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TREDJE RIKET 211
IL
Reformatorernas verk för Guds befrielse — att lägga
religionens medelpunkt inom varje personlighets <eget
samvete — blev snart svept i dogmatismens bindor.
Den svaga samvetsfrihet mänskligheten fått, kunde
ej leva .under striderna om den rätta tron. Katolska
kyrkans stora föredöme av överströmmande,
offer-villigt Jesusinne kallades världslighet. Europas kultur
blev under religionsstridernas århundrade vacklande
och dock hård. Statsmakten återtog den ställning
antiken tillerkände den. Men den blev en ny hedendom,
som ljög sig »kristen». Och dock voro under
religionskrigen slaktningarna i Jesu namn ännu ärliga)
tros-handlingar såsom autodaféerna varit. Men nu — under
världskriget — ha som jag redan sagt präster öppet
förklarat, att Jesuanden är otidsenlig men Herren Zebaot,
härskarornas Gud och hämnaren, den religiösa
livstanken. Och huru skulle de själar, som i krigets
kraftutveckling kände en fröjd, vilken övergick alla fasor,
kunna ens ana en från dem så artskild ande som
Jesu? Människan Jesus kände lyckan av den
kraftutveckling, som består i att personligheten har all den
rörelsefrihet, som är förenlig med samma frihet åt
andra. Jesus drog ’sina gränser för denna frihet.
Och dessa gränser behöva för olika åldrar, olika anlag,
olika .uppgifter, olika tider utstakas helt annorlunda
än han gjorde. .Världshistorien skildrar denna
gräns-bestämning folken emellan. Sedernas historia förtäljer
om huru gränsen] i ena fallet dragits trång eller vid.
Solidaritet, samhällelighet, statstrohel; äro alltjämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
