Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TREDJE RIKET
225
dess utflöden, och vid dess bräddar susar ännu i
säven frågan om vadan och varthän. Troskampens
flämtning — »jag släpper dig icke, förrän du välsignar
mig» — har ej tystnat. Men redan nu växa de
telningar, som efter årtusenden varda de heliga lunder,
där människorna skola samlas omkring nya altaren.
Endast för den sjuka blicken synes det onda odödligt
som det goda. Livets härligheter — och livets
helveten — äro desamma, när vi förneka Gud, som ,när
vi bedja till honom. Men för de sjuka själarna kan
befrielsen från Gud icke medföra någon
smärtabefrielse. De känna jorden utan mening, utan mål,
störta genom rymderna, se människomassorna plåga
och plågas lika mycket - - om de förneka eller
iro-på himlen som mål för jordetiden. Ju mer de stirra
in i mörkret, dess tätare fylles det av grymhetens och
meningslöshetens vanskapnader.
Man måste först av allt sitt hjärta hava älskat Fadern
och Frälsaren, sedan av hela sin själ hatat den onde,
emedan allsmäktige, Skaparen, slutligen med hela sitt
väsen hava ömmat för den stackars vanmäktige Guden,
för att ana, att de från Gud befriade länge bli de om
Gud tigande, de, som gråtglada gå omkring på den
jord, där de fordom mottagit fröjderna som den gode
Gudens oförtjänta nåd men fasorna som deras eget
välförtjänta syndastraff.
De nya människorna veta åtminstone, vad de äro:
ofullkomnade väsen, som hungra och törsta efter
fullkomlighet. Svaga väsen, som slutligen skola närma
sig sin längtans mål genom att själva steg för steg
15. — Key, Allsegraren II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
