Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om jaktvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Om Jaktvård.
Jaktens betydelse såsom kroppsrörelse är så allmänt
erkänd, att den ej behöfver särskildt påpekas. Dess
ekonomiska vikt är däremot hos oss föga Deaktad. På grund
af den erfarenhet, som vunnits från välskötta
jaktområden inom vidt skilda delar af landet, borde emellertid
afkastningen af jakten kunna uppdrifvas till högst
betydande belopp, snarare öfverstigande än understigande
ett par millioner kronor — värdet af rofdjursskina
oberäknadt, hvilket ensamt för sig representerar minst en
million kronor.
Vi påpeka i sammanhang härmed såsom ett
önskemål, att alla iakträttsinnehafvare ville göra anteckningar
angående allt vildt, som fälles å deras marker. Detta
skulle icke allenast vara af intresse för dem själfva
utan, oro det vunne allmännare tillslutninjr, äfven gifva
en föreställning om hvad inkomst jakten lämnar, något
hvarom man nu har föga kännedom.
Villebrådstillgången är ytterst beroende på tillgången
af födoämnen för det vilda. Denna åter betingas af det
geografiska läget, höjden öfver hafvet,
jordmånsförbållan-uena m. m. samt rådande landt- och skogsbruk.
Jämte tillgången på födoämnen och vatten spelar
befintligheten af för ajuren lämpliga skyddsplatser eo
viktig roll.
Där dessa betingelser förenas, där kan man vara viss
om att hafva någorlunda tillgång på vildt äfven med
den mest primitiva jaktvård.
Det är detta förhållande som gör, att man ej s&
sällan möter den uppfattningen, att jaktvård är alldeles
onödig. Man skjuter allt man kommer åt, och vildt finnes
ändå lika mycket eller mera än på grannens mark, där
jakten vårdas. En och annan tillskrifver till och med
det skoningslösa jagandet denna goda tillgång på vildt.
Detta är naturligen ett misstag. Det är marltens
lyckliga beskaffenhet, som drager ajuren dit.
De yttre faktorer, som inverka på förekomsten af
lämpliga födoämnen at djuren och på deras trefnad i
allmänhet, kan man i det stora hela föga förändra till
fromma for villebrådstillgångeu utan att kostnaderna
ställa sig större, än hvad som motsvaras af den fördel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
