Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomiska och topografiska kartor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
bredd; och genom att t. ex. mäta längden på den figur,
som föreställer en byggnad, och multiplicera måttet med
fyratusen kan man få veta, huru lång byggnaden i
verkligheten är. På samma sätt kan man i dylika stora
skalor mäta sig till den verkliga bredden af vägar, åar
och andra långsträckta föremål.
Men gå vi till de små skalorna såsom 1:50,000 eller
1:100,000, är detta ej möjligt. En vanlig byggnad, som
å kartan återgåfves förminskad till en femtio- eller
hundratusendel, skulle blifva en knappast synlig prick, och
en väg eller å, på samma sätt förminskad, skulle blifva
en lika litet skönjbar linje. För att dylika föremål skola
kunna återfinnas å kartan till ledning för dem, som anlita
densamma, måste de alltså ritas betydligt större, än de
genom en förminskning efter skalan skulle blifvit. Men
då däraf också följer, att de å kartan borttaga betydligt
mera plats än de eljes skulle gjort, får man i de små
skalorna nöja sig med att å kartan blott återgifva de
viktigaste föremålen. Kartan skulle eljes blifva allt för
belamrad med tecken och därigenom oredig och
svårläslig. A en karta i liten skala får man därför ej vänta
att finna allt — blott det väsentliga.
Emellertid vill man gärna äfven vid utgifvandet af
en karta i liten skala, så länge som görligt är, bibehålla
möjligheten att — trots förminskningen af en del
föremål och oaktadt de ej alla kunna återgifvas i sin rätta
form eller i förhållande till sin storlek — kunna få reda
på livad det är man ser, och har därför, på sätt som å
följande sidor 24 och 25 framställes, ersatt afbildningen
af flera betydelsefulla byggnader m. m. genom vissa
s. kv. »konventionella (öfverenskomna) tecken». Af
»teckenförklaringen till de topografiska kartorna» å
nyssnämnda sidor ser man, att t. ex. en bondgård afbildas
med en liten kvadrat □ , huru många byggnader
den än innehåller, ett torp med en ifylld kvadrat ■,
en kyrka med ett kors en prästgård med en cirkel
och ett kors 6, en gästgifvaregård med en cirkel och en
halfmåne hvarjämte vissa slags vägar alltid ritas på
ett och samma sätt, skogar betecknas på sitt särskilda
sätt, sänk mark på sitt sätt o. s. v. %
Staten låter genom »Rikets allmänna "kartverk» utföra
landets ekonomiska och topografiska kartläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
