Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomiska och topografiska kartor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
nu utgifvas på bekostnad af hushållningssällskap eller
landsting, återgifva blott en planbild af ett visst härad
eller tingslag, vanligen i skalan 1:50,000. Genom att äga
en dylik karta öfver det härad eller tingslag, i hvilket
man bor, kan man få en mycket god öfverblick öfver
en massa förhållanden inom detsamma, såsom alla
gårdars läge, byarnas in- och utägor, fördelningen af åker
och äng, fast skogsmark och myr, vägarnas sträckning,
bygränser m. m., därvid en teckenförklaring å hvarje
karta gifver erforderlig vägledning och tillhörande
tryckt beskrifning lämnar en massa värdefulla
upplysningar om arealen af olika slags mark m. m.
Af dessa kartor äro utgifna: Södertörnsdelen af
Stockholms län,.Uppsala län, Södermanlands län,
Östergötlands län, Älfsborgs län, Värmlands län, Örebro
län, Grangärde tingslag af Kopparbergs län samt
kustlandet af Norrbottens län. Kartan öfver sistnämnda
kustland äfvensom den öfver Älfdals härads öfre
tingslag inom Värmlands län äro utgifna i skalan 1:100,000,
alla de öfriga i skalan 1:50,000.
Genom de ekonomiska kartorna kan man dock ej
lära*känna markens ytformer. Man kan ej se, hvar
höjder finnas, och ej, huru marken lutar på olika ställen.
De topografiska kartorna däremot lämna upplysning
i detta afseende. Bergen, eller naket berg på en
backsluttning, äro här betecknade genom mer eller mindre
krusade, tjockare eller smalare »bergkurvor» gående
längs med bergets yta. Där dessa linjer gå hvarandra
närmare och äro tjockare, är berget brantare, där de
återigen äro längre ifrån hvarandra och smalare, är berget
mera långsluttande. Jordhöjder utmärkas genom en
massa tjockare eller smalare korta streck, uppdragna
vid sidan af hvarandra i flera jämnlöpande hvarf från
höjdens fot till dess topp, och på sammlt sätt äro
lutningarna å ett fält, som exempelvis sluttar ned mot en
sjö, utmärkta. Dessa små streck, som benämnas
»lutningsstreck» eller »backstreck», äro dragna i samma
riktning som man tänker sig att regnet skulle rinna af, om
ytorna vore alldeles släta. Där backstrecken äro
tjockast ritade och gå hvarandra mycket nära, sluttar det
brant, där de äro smalare och glesare, är det mera
långsluttande. Étt särskildt beteckningssätt användes i fjäll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
