Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsvård i byggandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Hembygdsvård i byggandet
Svensken har förr helt anspråkslöst och naturligt byggt ut
sitt hem allt efter sina behov och efter sin bygds
förhållanden och på så sätt har skapats en byggnadskonst, som är
egen för vårt land och vacker i vår natur, men under senare
tid håller den på att trängas ut av byggnadssätt, som äro
oss främmande och som icke såsom förr inpassats för våra
förhållanden och vårt klimat, vårföre den byggenskap den
ger oss är ful, var helst vi se den, på landet eller i tättbyggda
samhällen, och bör ersättas med för Sverige bättre lämpat
byggande.
"Våra svenska gårdar ha ofta tidigare utgjorts av en
samling enrummiga hus, tjänande till bostäder, stallar och lador,
vilka alltefter ökade behov och resurser byggts till, så att
vi fått de fierrummiga bostadshusen och uthuslängorna. En
nybyggare har förr behövt i första hand en bostadsstuga om
ett rum och kök, stuga och kammare som det då kallades,
som han ock ekonomiskt förmått åstadkomma, medan han
först senare behövt och kunnat bygga till en sal, nystuga
kallad, eller ytterligare kammare, eller kanske t. o. m. till
slut en övre våning. Samma behov och samma resurser äro
nu i motsvarande fall till finnandes, men ytterst vanligt är,
att stugan nu bygges för stor,ofta tre rum och kök, av den,
som knappt har råd att bygga ett rum och kök, med påföljd
att byggnaden uppföres så dåligt, att den ej står sig många
år och man ändock ej förmår betala den.
De gamla gårdarna och stugorna ha på ett enkelt men
gediget sätt timrats, gjutits, murats eller på annat sätt
uppförts av i trakten bäst tillgängligt material. Till stor del
därigenom ha uppstått dessa omväxlande olikheter i skilda
trakters byggnadssätt. I Skåne och landets odlingsbygder
i allmänhet ha taken täckts med halm och strå, som krävt
en hög takresning, då vattnet fort måste rinna av dessa tak,
medan man i skogsbygden täckt taken med näver, som
bringats ligga kvar medelst torv, takved eller annat, vilket
ej kunnat ligga kvar på annat än flacka tak. I en del
odlingsbygder, Skåne främst, har den rikliga tillgången på lera
frambragt tegelhusen eller kalken i Yästergötland t. ex.
gjut-husen, medan skogsbygdens rikliga timmertillgång skapat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
