Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Två flickor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Hon sprang igenom hela den stora salen och tittade
ut genom båda dörrarna, men märkte^intet befjädradt
väsende annat än en stackars genomvåt kyckling hop-
krupen under ett stort kardborreträd. Hon lyssnade
ånyo och tyckte då, att ljudet hördes inne i huset;
hon satte derföre af in igen, särdeles lifvad af jagten,
och kom slutligen ledd af den vexlande sangen fram
till skänkdörren.
“Är han der inne? Så lustigt!*1 sade hon. Men
när hon kom dit in såg hon ej till någon annan fågel
än de gamla svalorna, som i all evighet suttit och
kysst hvarandra på det kinesiska porslinet, hvaraf
hyllorna voro fulla. Plötsligt klarnade Rosas ansigte,
och hon öppnade sakta matluckan och tittade ut i
köket. Den besynnerliga musiken hade tystnat nch
hon såg endast en flicka med ett blatt törkläde
framför sig, som stod och gned spiselhällen. Rosa
såg sig omkring ett ögonblick och frågade derefter
helt tvärt:
“Såg du hvart fågeln tog vägen?11
“Han är qvar häi’,“ svarade flickan med en.
skälmaktig blick i de svarta ögonen.
‘ “Hvar?11
“I min hals; vill ni höra honom?11
. “Ack ja, det vill jag visst! Jag skall komma
in till dig.“ Och dermed kröp Rosa genom luckan
in på bordskifvan på andra sidan, t)7 hon hade allt
för brådtom och var för mycket intresserad att gifva
sig tid att gå vägen omkring.
Flickan torkade sina såpiga händer, antog en
lämplig ställning, och derpå framqvällde ur hennes
lilla strupe svalans qvitter, lärkans drill, skogsdufvans
kutrande och många andra bekanta läten, hvilket allt
slutade liksom förra gången, med ett harmoniskt ut-
brott af sång och munterhet, liknande det man hör
på de gröna ängarna en vacker junidag.
Rosa råkade i en sådan häpnad öfver allt detta
att hon så när hade ramlat ned från sin upphöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
