Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Onkel Alec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
En solbränd, väderbiten raan i blå jacka, utan
hatt på det lockiga hufvudet, som han då och då
skakade (liksom en hund, hvrlken nyss kommit ur
vattnet), bredaxlad, flink i sina rörelser och med en
prägel af hälsa och styrka, som behagade Rosa ehuru
hon då ej kunde förklara hvarföre. Hon sade till
sig sjelf, med en känsla af lättnad: “Jag kommer,
bestämdt att tycka om honom, ehuru han ser ut, som
om han skulle kunna inge respekt." I det samma
kastade han en blick uppåt för att betrakta den blom-
mande kastanjen, och dervid varseblef han det lilla
ansigte, som såg ned på honom med en så spänd
uppmärksamhet. Han viftade med handen åt henne,
nickade och ropade med en glad, frisk stämma:
“Du är tidigt på däck, du, tösen min.“
“Jag var så ifrig att få reda på, om du verkli-
gen var hemkommen, onkel."
“Var du det?- Rå så kom ned och öfvertyga
dig derom då.“.
“Jag får inte gå ut före frukosten, Sir.“
“Inte det,“ sade onkel Alec med en ryckning
på axlarna, “nå så skall jag väl gå ombord och hälsa
på dig då,“ tilläde han. Dermed tog han ett kraftigt
tag i pelaren och klättrade, till Rosas stora’ häpnad
upp på balkongen, sägande i det han kastade sig
öfver bröstvärnet:
“Tviflar ni kanske ännu, min nådiga?"
Rosa stod så handfallen, att hon ej hade annat
svar än ett leende, då hon gick emot honom.
“Hur mår min flicka i dag?“ frågade han, i det
han tog den lilla kalla handen i sina båda stora varma.
“Ah jo, tack, ganska bra, onkel.“
“Ja, men det bör vara mycket bra. Hvarför är
det inte så?“
“Jag har alltid hufvudvärk, när jag vaknar och
känner mig så trött."
“Sofver du inte godt?“
“Jag ligger mycket länge vaken, och så dröm-
mer jag så mycket, och jag tycker inte att sömnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
